Fortsatta funderingar

20140204-191121.jpg
Idag är det tisdag och normalt ridlektion för mig men den här veckan är fullmatad med jobb även kvällstid så jag fick ställa in. Jag har de senaste dagarna funderat en hel del fram och tillbaka, läst igenom era nya och gamla kommentarer och pratat med nära och kära. Det jag kommit fram till är:

1. Jag vill absolut fortsätta rida. Jag vill verkligen utvecklas och behöver därför en seriös ridskola där jag kan få rätt utbildning och hjälp.
2. Lektionerna på tisdagarna funkar inte: de ligger för sent (kl. 21-22) och jag är inte heller helt nöjd.
3. Lektionerna på lördagar är okej men kunde vara bättre (struktur och mer individuell feedback)

Så summan av kardemumman då? Jag har börjat se mig om efter alternativ: privatlektioner i första hand men även andra ridskolor med vuxengrupper. Om ni har några tips i Stockholmsområdet så hojta till!

Min dröm är att i sommar kunna rida ut tillsammans med andra och att kanska, kanske kunna bli medryttare så småningom. Just nu känns det ganska långt borta men jag tror och hoppas att med rätt lärare och bättre struktur så kommer jag dit förr eller senare!

Hur gjorde ni när ni började rida? Tog ni lektioner? Privat eller i grupp? Var ni skötare? Medryttare? Hur ofta red ni?

Kategorier allmänt, lektioner

10 reaktioner till “Fortsatta funderingar

  1. red vid några tillfällen hos kompisar samt på turridnig på islandshästar och ett dagridläger när jag var 7-10 år. sen när jag var 10 år började jag på ridskola och gick på ridläger på somrarna och hyrde även häst en sommar. (Hästen jag hyrde visade sig sen vara mamma till den häst jag köpte när jag var 14)
    sen som sagt så fick jag min ponny när jag var 14 och hade honom tills jag var 19 och sen var jag halvfodervärd på en annan häst ett år eller så och sen slutade jag rida regelbundet. Efter det har jag ridit i perioder och nu är jag mer sugen än nånsin på en riktigt duktig dressyrhäst…. åh….

    Gilla

  2. Privatlektioner tycker jag är bra. Då ligger allt fokus på bara en själv. Är man en större grupp ryttare så är det ju många som ridläraren ska fokusera på under en timme vilket innebär att man själv inte får så många minuter utav den timmen om du förstår hur jag menar.
    Jag började rida när jag var åtta, då en gång i veckan på ridskola. Efter ett par år började jag rida lite ponnyer runt om i bygden och sedan har det rullat på med allt mellan western och trav i några år. Det finns massor att lära och det tar tid, massor av tid och fullärd blir man aldrig. Det viktigaste är att man har roligt under tiden 🙂

    Gilla

  3. Började rida när jag var 7år och då på ridskola en gång i veckan.
    Sen när man blev lite äldre blev jag skötare på en ridskolehäst samt att ridskolan hade ett system med ledare på nybörjarlektionerna mao om man ledde en häst på en nybörjarlektion så fick man en stämpel i kortet och när man jobbat ihop 10st stämplar så fick man ett ridpass (uteritt) på jullovet tex. Detta var mycket uppskattat. Efter ytterligare ett tag så blev jag skötare på en privathäst, det var stoooort på den tiden och då fick jag rida ut någon gång i veckan och när jag hade extra tur fick jag även rida lektion på den hästen.
    Och så höll det på, jag var alltid! i stallet och på det sättet fick jag fler möjligheter att få rida andra privathästar.
    Det var ett helt annat upplägg förr, då gjorde man allt för att få rida, släpade torvbalar, borstade lektionshästarna, putsade läder osv osv Idag ska allt vara serverat, lektionshästen ska helst stå sadlad och klar när eleverna kommer och det är väl nästan ingen som vill ta hand om hästen efter ridpasset man har ju trots allt betalat för service…
    Och står man inte på den bästa anläggningen med sin häst får man nästan betala för att få medryttare. Detta med medryttare är kanske inget problem i Stockholm men faktiskt utanför Stockholm.
    När jag var 15 fick jag min första häst och kunde därmed så klart rida mer och på den vägen är det, många år och några hästar senare 🙂

    Gilla

  4. Du undrade över kraftfoder på Linn Olssons blogg.
    Hästars matsmältningssystem är gjorda för att äta stråfoder, dvs grovfoder. Kraft kan man ge för att t ex ge bättre förutsättningar för att sätta muskler eller ge hästen extra energi, om den behöver det. I vissa kraftfoder finns vitaminer och mineraler tillsatta som hästar också behöver ifall grovfodret inte har tillräckligt av det.
    Nyligen genomförd forskning visar att hästar kan klara sig på bara grovfoder, om det är av riktigt bra kvalité.
    Vissa ger ”för mycket” kraft till sina hästar vilket kan skapa problem i deras magar mm.
    Du kan läsa massor om foder och hästar på Kraffts hemsida (varumärket Krafft)
    Lycka till med din ridutbildning 🙂
    //Tant C

    Gilla

    1. Tack Christa! Superbra förklaring. Jag lär mig något nytt varje dag 🙂

      Gilla

  5. Vilken ridskola är du på nu? 🙂

    Gilla

  6. Hoppas att du får möjligheten att rida ut i sommar! 🙂

    Gilla

  7. svar: självklart får du ta bilden 😀

    Gilla

  8. Jag har ridit på ridskola i ca 5 år med ca 3 års paus. Det tar TID. Verkligen. Rida är så underbart men också väldigt svårt emellanåt. Jag har aldrig haft en sköthäst, medryttarhäst eller annat, och jg tror det är därför jag utvecklas så långsamt, vilket jag tycker är skittråkigt. Jag vill ut och ha självförtroende att tävla och rida mycket och vara så orädd som möjligt. Men svårt är det. Mamma vill inte riktigt låta mig utvecklas. Visst, det är otroligt dyrt med hästar, MEN vill man, så tror jag absolut att det är värt att ta privatlektioner. Eller iallafall tillbringa MYCKET tid i stallet, lära känna folk där och få kontakter och därifrån kanske få hjälp? Hoppas det löser sig för dig. Kram!

    Gilla

  9. Jag började att rida när jag var väääldigt liten så det tog ett tag innan man var riktigt duktig. Men eftersom du är vuxen så tror jag att det kommer att gå fort för dig att lära dig allt. Hade jag varit du hade jag satsat på ridskola där du verkligen känner att du får ut mycket av lektionerna, eller att du kanske rider på ridskola men då privatlektioner. Eftersom du inte verkar jättenöjd på din nuvarande ridskola så kanske du ska byta? Jag känner lite att om du vill ha medryttarhäst så tror jag att de flesta vill att man ska kunna rida själv. När du har uppnått det, då tror jag att du ska leta efter medryttarhäst, eller om du kanske hittar en häst och ägaren kan hjälpa till med träningar 🙂

    Gilla

Kommentera gärna!