Fortsättning på frågor om medryttarlivet

fråga rädsla

Jag förstår att du är nervös och har många frågor inför din sommar med häst och jag ska därför försöka besvara dem så gott jag kan.

När det gäller vilka kunskaper en medryttare bör ha så beror det helt och hållet på hästen och vad ägaren önskar av sin medryttare. Som minimum (och då utgår jag från mig själv, vilken kunskap jag ville ha innan jag blev medryttare) tycker jag att man ska kunna:

– rida självständigt i samtliga gångarter (både i ridhus, på ridbana utomhus samt i naturen)
– rykta
– mocka
– sadla & tränsa själv
– hämta in från hagen
– fodra

fixar

Det krävs alltså en hel del och anledningen till det är för att både medryttare, ägare och häst ska kunna känna sig trygga och säkra. Hästar är stora (flykt)djur och det gäller att man är trygg och säker i både hantering och ridning för att inga olyckor ska ske.

Om man som du Rebecka, känner sig lite osäker på någon eller flera av dessa punkter så tycker jag att det är jätteviktigt att du, fram tills du känner dig säker på egen hand, har med dig en mer erfaren vän eller familjemedlem till stallet och när du rider ut. Någon som kan hjälpa till och visa och som finns på plats helt enkelt.

Det kommer inte dröja länge förrän du känner dig bekväm att hantera hästen ensam (men jag rekommenderar i stort att alltid försöka ha andra människor i närheten, man vet aldrig när en olycka kan vara framme). Men tills dess, ta med dig någon. Den här personen kan, om den inte rider själv, promenera bredvid er under era första uteritter eller bara finnas i närheten när du fixar i stallet.

När du börjar som medryttare (eller som i ditt fall, med sommarhäst) så tycker jag att du den första veckan ska ta det lugnt och bara lära känna hästen och bygga upp tillit er emellan. Det gör du genom att umgås i hagen, genom att rykta länge och väl (gärna flera gånger dagligen) och genom att ta promenader tillsammans (där du alltså går bredvid, inte sitter upp). Det här är ett superbra sätt för er att lära känna varandra och lära er varandras egenheter och rörelsemönster. Jag lovar att det kommer vara värt massor när det är dags att sitta upp!

leon isabella 2

Öva hästens följsamhet genom att variera gångfarten, göra halt med mera. När hästen gör rätt så belöna med en liten morotsbit och beröm med rösten. Du kan använda kommandon som smackljud och ”ptrrroooo” för att befästa dessa innan du sitter upp. Försök att använda så få/små hjälper som möjligt. Helst ska ni bara gå bredvid varandra och hästen följer dina steg utan att du behöver varken säga eller visa vad som ska hända. Du ska alltså inte behöva dra/rycka i grimskaft eller tyglar.

Vad det gäller galoppen så tycker jag inte att du ska stressa fram den. Börja med att lära känna hästen från marken, därefter kan ni börja skritta (börja gärna lära känna varandra från ryggen på en avgränsad yta som en ridbana) för att så småningom kanske rida ut (fortsatt i skritt) och så småningom testa på traven. Innan du börjar trava och kanske till och med galoppera så måste du ha full koll på gas, broms och sväng. Det låter ju superlöjligt och jätteenkelt men alla hästar är olika, vissa är mer framåt och andra mer… bakåt.. 😉 och du måste lära känna DIN häst och hur mycket gas och broms som behövs på just den innan ni rider iväg i skog och mark.

När du känner att ni behärskar skritt och trav utan problem så är det dags för galoppen. Jag skulle verkligen lovorda att ta hjälp av någon, dels för att den kan se precis vad du gör och korrigera/hjälpa, samt hålla koll på er och se till att inget oväntat händer. Jag blev aldrig longerad men jag har fått tipset att just bli longerad när man börjar galoppera för att kunna koncentrera sig helt på sin egen kropp och känslan i galoppen och släppa kontrollen över hästen till någon annan. En sak i taget helt enkelt.

Detta med att du tappar stigbygeln kan nog bero på att du studsar för mycket. Försök att få ner din tyngd i stigbygeln, oavsett om du står upp i fältsits eller sitter ned i sadeln under galoppen. Slappna av! Spänn inte fast dig med knäna utan försök slappna av i benen och följ med i hästens rörelse. Självklart kan du också testa att korta stigbyglarna. Du ska inte behöva bli rädd – tänk såhär – vad händer om du tappar stigbygeln? Ingenting! Kanske ska du testa att rida (med instruktör) utan stigbyglar i samtliga gångarter. Jag rider faktiskt oftast bättre utan, det kräver lite mer av kroppen men det blir naturligare.

Jag hoppas att detta var till hjälp och önskar dig all lycka med sommarhästen! Ni kommer få det fantastiskt!

galopp

Håller ni med eller tänker ni annorlunda? Har ni fler frågor om medryttarlivet? Kommentera gärna!

Frågor om medryttarlivet (hur blir man medryttare)

fråga

Att vara medryttare innebär att man hjälper till att rida och ta hand om någon annans häst. Oftast gör man detta en till ett par gånger i veckan men det finns säkert medryttare som rider mer sällan än så också.

När jag började rida så hade jag inga direkta mål men redan efter någon månad på hästryggen var jag helt fast och började drömma. Jag drömde om uteritter och att kunna bli medryttare. Varför? För att få känna friheten, för att få gå vart jag vill och inte på led och för att få lära känna en häst på ett helt annat plan.

När jag hade lärt mig grunderna (kunde rida i alla gångarter självständigt) började jag så smått leta efter annonser där hästägare sökte medryttare. Allteftersom blev jag ganska frenetisk i mitt sökande och jag var inne på annonssajterna flera gånger om dagen.

Jag var (är) ju verkligen nybörjare på alla sätt och vis så jag förstod att det inte skulle bli lätt. Men jag lyckades ju och ingen är lyckligare än jag över att jag har hittat Leon!

Så vilka är mina tips och råd? Hur blir man medryttare? Vad ska man tänka på? Hur hittar man en medryttarhäst?

Innan man börjar söka så är det viktigt att fundera över vad man vill (och kan) med medrytteriet. Alla är vi olika och rider av olika anledningar. Vi kan ha helt olika mål och drömmar. Några exempel:

  • få fler timmar i sadeln
  • nöta övningar/det man lärt sig på ridskolan/lektioner
  • få mysa med hästar
  • rida ut i naturen i lugn och ro
  • få hoppa
  • rida dressyr
  • rida för (privat)tränare
  • tävla

För min del var målet att få fler timmar i sadeln, få mysa och få rida ut i naturen. Med tiden har jag även blivit intresserad av att få träna och letar därför tränare för mig och Leon.

När du vet vad det är vad du VILL med medrytteriet, så fundera på det praktiska:

  • Hur många gånger i veckan kan jag rida/vara i stallet?
  • Kan jag binda mig till fasta dagar eller måste det vara ”flytande”?
  • Vilken tid kan/vill jag rida?
  • Hur långt hemifrån/från jobb/skola kan jag ta mig?

Och vad som är viktig(as)t för dig:

  • Hästen (storlek, ålder, ras, utbildningsnivå etc)
  • Stallet/anläggningen (t.ex. kall vs varmstall, tillgång till ridhus etc)
  • Läget
  • Omgivningarna (ridvägar, utevolter/banor etc)

När du har en bra bild om detta kan du börja leta annonser som matchar, och såklart även lägga upp en egen annons om att du söker medryttarhäst. Jag själv lade aldrig upp någon egen annons då jag inte trodde att någon skulle svara ändå (”varför ta en nybörjare när det finns hundrafyrtioelva tonåringar som ridit sedan de var 3 år” tänkte jag ungefär – men det är helt fel – och jag kommer till det!). Annonssajterna jag ”hängde” på var: www.medryttare.nu, www.hastnet.se och www.blocket.se. Det finns säkert fler, så tipsa gärna i kommentarsfältet!

Titta även på din ridskola, och på stall i närheten, efter lappar där hästägare söker medryttare. och sätt för all del upp en egen lapp! Var tydlig med vem du är, din ålder och din erfarenhet. Du ska varken överdriva eller underdriva.

fråga medryttare

Ja, det här är utmaningen. Jag tappade gnistan lite när jag letade medryttarhäst och insåg att alla sökte en mycket erfaren ryttare som i stort sett hade ridit sedan barnsben, tävlat på hög nivå, haft egen häst, var vuxen och ansvarstagande och som då kunde få chansen att skogsmullerida en äldre dressyrhäst. Det kändes liksom som att kraven var helt orimliga! Samtidigt förstår man ju ägaren, vem vill inte ”det bästa” för sin älskling?

Istället för att nedslås av de höga kraven på själva medryttaren, läs vad ägaren skriver om själva hjälpen de vill ha. Om det är skogsmulleridning och lättare pass på banan på en lite äldre, stabil häst – ja, då behövs ingen tävlingsryttare. Är det däremot en het unghäst under utbildning – då är det självklart inte rätt häst för en nybörjare! Även om du kanske inte passar kravprofilen så kan du ju passa den ridning och skötsel som efterfrågas – och då ska du absolut höra av dig!

Närt jag hittade Leons annons och såg att han var en liten, äldre, lugn och välutbildad herre som behövde ridsällskap så kändes det perfekt. Jag skrev som det var, att jag var nybörjare men kunde grunderna. Att jag har god hand med djur och är lugn och försiktig. Dessutom skrev jag hur lång jag är och vad jag vägde eftersom jag läste i annonsen att Leon var liten (han är en maxad D-ponny, men arab så han är ju inte särskilt viktbärande).

När Leons ägare sedan hörde av sig och sa att jag gärna fick komma och provrida så var jag sååå nervös! Men jag ska berätta mer om det och hur provridning och de första gångerna gick lite längre fram.

Hoppas detta gav lite hjälp och svar på era frågor! Dela gärna med er av andra frågor eller av era erfarenheter i kommentarsfältet.