Lektion nr 53 och Ridborgarmärket

Idag stod ny häst och markarbete på schemat!

Jag fick rida Pommac, en av ridskolans gamla trotjänare. En travare som skolats om. Jag har förstått att han är mångas favorit så jag var både nyfiken och hade höga förväntningar på honom.

Stallet var fullt av folk, som alltid i det här stallet på lördagar. Jag tycker att det är på tok för mycket folk och stoj faktiskt och jag tror att det säkert är en av anledningarna till att många (minst hälften) av hästarna här är ganska jobbiga att göra i ordning. De försöker komma undan, de försöker bitas, de stampar och vissa sparkas. Jag tror inte att hästar vill bete sig så utan jag tror tyvärr att de är stressade av omgivningen. När vi kommer har de också alltid precis fått lunch och då kommer vi inklampandes och tar dem ifrån lunchen. Vem skulle bli glad då liksom?

Okej, nog om det. Lektionen började med att vi fick ta Ridborgarmärket. För att bli godkänd skulle man kunna skritta i båda varven, trava i lätt sits samt nedsuttet (två varv åt båda hållen), samt galoppera två varv åt båda håll. Och det klarade allihopa (tror jag). Har ni tagit Ridborgarmärket?

Därefter övade vi på att trava över bommar, det kallas markarbete har jag förstått men jag vet inte varför. Allt vi gör gör vi ju på marken?!

Jag hade faktiskt ingen jättebra känsla på Pommac, vilket jag blev lite besviken över eftersom han är en storfavorit. Dels så har han en hoppsadel och ridläraren sade direkt att min sits blev väldigt obalanserad i den. Jag fick korta upp lädrena så gick det lite bättre i alla fall. Sedan var hans trav jätteannorlunda. Den var liksom inte skumpig upp och ner utan den gick ganska rakt, nästan mer som framåt-bakåt om ni förstår hur jag menar? Väldigt praktiskt när man travar nedsuttet visserligen, men konstigt när man rider lätt. Och galoppen då? Jag har aldrig känt något liknande, man satt helt fast i sadeln men det kändes inte som galopp – det var liksom inga runda språng. Allt som allt – mycket nytt! Känns lite osäkert om jag verkligen ska rida honom under dressyrkursen och programridningen… Men vi får se hur det blir! Känns säkert bättre med lite mer tid i den där hoppsadeln…

Att trava över bommar klarade vi faktiskt bra, här var utmaningen/övningen att länga eller korta traven och ge hästen stöd över bommarna som var utlagda i två set med olika längd emellan.

Nästa vecka blev vi lovade att få testa på att hoppa små skutt. Får se om set blir av men det vore kul att testa!

Efter lektionens slut ville jag ju ta lite bilder till bloggen – alltså selfie med häst… Dömt att misslyckas.