Seg som kola, mjuk som… smör?

Igår åkte jag ut till stallet med en inte alltför sprallig inställning. Det har blivit lite tråkigt att varje vecka bara kunna skritta ut. Visst, naturen är vacker, Leon är fin och jag får frisk luft – men jag vill variera mig! Blir galen på det frysta, knöggliga underlaget!

Gårdagen bjöd i alla fall på sol, blå himmel och ett par plusgrader. Leon följde snällt med in i stallet där han fick äta halva lunchen medan jag fixade med honom. Snällare häst får man leta efter! Leon står alltid stilla, lyfter snällt på hovarna och fortsätter tugga… Jag funderade på om jag kanske skulle strunta i att rida då jag inte alls var sugen. Men så gick autopiloten igång och plötsligt var han sadlad, haha!

2015/01/img_7116.jpg

När vi sedan red ut hoppades jag att de senaste dagarnas plusgrader skulle ha gett resultat. Och det hade de – utebanan hade förvandlats till en hockeyrink och vägarna var verkligen isbanor. Som tur är har Leon fyrbrodd och har faktiskt inte halkat till en enda gång när jag ridit honom i vinter (peppar, peppar). Med förra veckans jägare i färskt minne valde jag att rida en tråkigare (läs: mindre naturskön) väg där jag var säker på att de inte jagar.

2015/01/img_7118.jpg

2015/01/img_7119.jpg

Vi red mot den stora ridanläggningen där det finns en fin utebana vi kan nyttja och tro det eller ej – underlaget var slätt, mjukt och fint! Lycka!

Jag styrde in på banan men Leon var bara sååååå seg. Han hade varit det hela vägen, ville inte ens trava. Efter att ha skrittat runt banan några varv och försökt få till tempoväxlingar bestämde jag mig för en annan taktik, ställningar och böjningar för att få honom mjuk och följsam. Nu vaknade han till lite. Istället för trav gick jag på galopp istället. Vi började i vänster varv, det blev några språng på en volt men sedan saktade han av och han kändes liksom stel. Jag märkte att jag föll in också. Vi provade i höger varv istället och det gick jättefint.

Efter några varv åt höger bytte vi igen och när han nu kommit igång kändes det bättre men inte helt 100. Jag ställde mig i fältsits och lät honom galoppera på i sin egen form och fart och nu släppte det. Leon frustade och samlade sig och visade verkligen hur kul och skönt han tyckte det var att få träna igen! Vi galopperade i båda varven, och jag alternerade mellan fältsits och nedsuttet (längre, snabbare vs kortare, långsammare språng).

Emellanåt travade vi på volt eller gjorde skänkelvikningar och han var bara så följsam och fin! Jag önskar att någon hade varit där som kunde filma för känslan var så himla bra! Vi red inte banan särskilt länge, kanske 15-20 minuter max. Det kom ett islandsekipage som skulle rida lektion så vi avslutade på topp och red hem till stallet med ett leende på läpparna.

På vägen hem hörde vi flera skott på långt håll men Leon reagerade inte alls. Däremot var han lite skeptisk till människorna som pimpelfiskade på isen 🙂 Han var verkligen lugn, lyhörd och jättefin efter vårt lilla pass på banan.

2015/01/img_7120.jpg

Nu längtar jag verkligen till våren och sommaren då vi kan kombinera vackra uteritter med jobb på banan. Den här hästen kan lära mig så mycket! Världens bästa Leon! Så mycket kärlek ❤️

2015/01/img_7131.jpg

Annonser

One thought on “Seg som kola, mjuk som… smör?

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s