Första barbackagaloppen (på film)!

Jag har ju lovat er att ni skulle få se hur det såg ut när jag tog mina första skumpiga galoppsprång barbacka. Och tja, vackert är det ju inte. Det var verkligen med skräckblandad förtjusning jag testade detta, hahaha!

Jag ska helt klart rida barbacka igen men nästa gång ska jag göra en halsrem av ett stigläder eller liknande (tusen tack för tipsen!) för jag var sååå rädd att dra Leon i munnen och han har knappt någon man att hålla i.

Enjoy 🙂

Jag tycker verkligen att alla ska testa att rida barbacka (men gärna under kontrollerade former till att börja med, t.ex. vid longering) i början av sin ridkarriär (och senare också för den delen), för det är en heeeelt annat känsla! Man känner verkligen hästen och jag upplever att vi blev starkare som ett team. Vi jobbade som ett istället för som två olika delar som försöker samarbeta. Det kanske låter flummigt men jag hoppas att ni förstår hur jag menar. Leon verkade också ha väldigt kul den här dagen. Win-win!

Annonser

Filmbevis från min första barbackaritt

Det är så himla kul att jag har filmbevis från min allra första barbackaritt och jag hoppas på att inom ett par månader eller så kunna titta tillbaka och skratta åt detta. För det är inte vackert, jag vet. Det var skumpigt – och halt – och ovant – och läskigt. Men jag gjorde det!
Och ingen är gladare än jag!

Jag gissar att ni är nyfikna på hur det såg ut? 🙂

Vi började med att öva halt på långa tyglar. Jag tycker att det här är svårt och har inte helt förstått hur jag ska göra (hur gör ni?). Jag brukar andas ut, luta mig lite bakåt och typ ”sjunka ihop”. Vet inte om det är rätt eller fel men Leon verkar mest känna det där med andningen. Såhär såg det ut i alla fall!

Efter att vi hade gjort detta och jag kände att jag hade kontroll på läget ville jag testa att trava lite. Och därefter fick jag blodad tand och testade galopp också. Jag vill bara stämma av med Leons ägare först (hon godkänner alla filmklipp jag lägger upp) men förhoppningsvis får ni se klippet snart. Viss skrattvarning å det klippet kan jag säga…

Jag måste än en gång hylla Leon till skyarna, en bättre medryttarhäst hade jag nog aldrig kunnat hitta! Så snäll och lyhörd. Han tycker att det är så kul och var superpigg (men han tycker också att jag är sjukt klumpig och undrar vad sjutton jag håller på med emellanåt) men tar det ändå lugnt så att jag inte faller av. En stjärna till häst med ett stort hjärta. Älskade Leon!

Min första barbackaridning

barbacka1

Minns ni när ni red barbacka första gången (om ni gjort det)? Jag minns det som igår! Eller förrgår. För det var då det skedde 😉

Vädret var lika härligt som förra helgen, strålande sol mot en blå himmel. Andreas följde med ut till stallet (två helger i rad, wow vilken kille!) och jag fixade med Leo utomhus. Vilken fröjd att få stå ute i solen och rykta istället för det mörka, fuktiga och kalla stallet!

Jag har ju varit sugen på att rida barbacka ett tag och nu när Andreas var med och vi ändå skulle ta en lugn promenad så kändes det som rätt tillfälle. Jag stod i sadelkammaren och funderade på om man skulle ha nåt schabrak eller nåt, men sen tänkte jag ”baracka är ju ändå barbacka” så de blev ingenting förutom träns. Jag satt upp – och ångrade mig på en gång! Fy sjutton så halt det var! Det kändes som att jag skulle halka av direkt, och då stod vi ju bara still! Men jag vågade såklart inte säga till Andreas att vi borde vända tillbaka och hämta stallet så jag bestämde mig för att våga skritta i alla fall, och skulle det inte gå fick jag väl hoppa av och gå bredvid helt enkelt. Inte mer med det.

Vi skrittade längs de fina ridvägarna. Leon är så rolig, han håller stenkoll på Andreas och vill absolut inte att han försvinner ur sikte. Då stannar han och spejar omkring sig tills han hittar honom igen! Efter en halvtimme hade jag mot alla odds faktiskt vant mig lite och det kändes inte riktigt lika obehagligt att rida barbacka. Vi bestämde oss då för att ta oss till volten så att jag kunde få prova på lite trav.

Och ja, vad ska man säga? Skräckblandad förtjusning! Jag är ju en riktig fegis och även om förnuftet säger att det inte är någon fara att åka av (Leon är världens snällaste, 147 hög och dessutom har jag både väst och hjälm) så är jag LIVRÄDD för det.

barbackagalopp barbackatrav barbacatrav2 barbackatrav3

Hur gick det då? Jo, jag flög ju både hit och dit kändes det! Jag skulle kanske inte ha ryktat så noga innan vi drog iväg 😉

Efter lite skumpig trav (se ovan) fick jag blodad tand och tänkte att jag måste ju testa galopp också! Och den lyckades Andreas fånga på film. Lägger upp den imorgon så får ni se!

barbackaklapp

Leon var så himla snäll och fick både klappar och morötter som tack för ännu en underbar dag tillsammans.

Vi avslutade med lite frihetsdressyr/ledarskapsövning då jag satt av och gick bredvid honom. Han går helt lös men måste följa och lyssna på mig. Vi lyckades både skritta, trava, galoppera och göra halt! Backa har han inte riktigt greppat än, men det kommer tror jag. Skam den som ger sig! Tyvärr hade inte Andreas kameran upp då, så det får bli en annan gång.

Jag säger det igen. Världens. Bästa. Häst! ❤