Lektion nr. 14 (privatlektion nr. 1)

Sådärja, nu har jag landat hemma efter min första privatlektion.

Jag red på en liten nätt vallack som var oerhört lyhörd för hjälperna men lite allmänt seg. Så han behövdes drivas på mer eller mindre hela tiden. Det var nytt för mig!

20140213-180525.jpg
Här trodde vi inte att det fotades än, men jag bjuder på denna snyggobild, haha!

Ridläraren jag red för har jobbat på ridskolan i fyrtio år så hon måste väl räknas till de mest erfarna 😉

Vi började med att skritta runt för att sedan trava i fyrkantsspåret. Jag var inte van vid att driva på eftersom jag alltid travat i grupp och då vill ju hästarna gärna följa med hästen före. Att driva på med skänkeln samtidigt som man travar var ju lättare sagt än gjort men jag lyckades få till det efter en stund och – aj – vad det kändes i låren efter ett par varv! Blir nog lite härlig tränngsvärk imorgon 😉

Vi övade även lite ridvägar som helt igenom, halvt igenom och volter i både skritt och trav. Nyttigt och kul!

Jag lärde mig att
-jag ger för långa tyglar och har inte stenkoll på tygelhjälperna (t.ex. kortar jag innertygeln utan att tänka på det och för hästen in mot mitten när vi egentligen ska gå på spåret)
– jag tittar ner på hästen för mycket, jag måste lyfta blicket och planera och titta dit jag ska
– jag är för försiktig – jag måste våga ta i med skänkeln mer och använda spöt. Det här är den punkten jag har svårast för då jag inte ”tror på” att vara hårdhänt utan jag vill hitta ett trevligt samspel. Så tänker jag när jag tränar min hund men det kanske inte gäller för hästar?
– när något inte går som planerat (t.ex. hästen stannar) så ska jag räta upp mig och skänkla på. Inte ”gunga hästen framåt och prata med den” som var min tidigare taktik, haha!

Så jag måste säga att jag har fått med mig en hel del att tänka och öva på.
Ridskolan, stall och ridhus var rena och trevliga men hästarna står i spiltor vilket jag inte gillar så mycket. Dessutom gör man iordning hästen i spiltan och det tycker jag är lite väl trångt.

Idag var även dagen då jag förärades mitt första hästbett i armen. Det utdelades när jag skulle spänna sadelgjorden. Har inte vågat kolla efter blåmärket än 😉

Sammanfattningsvis: det var definitivt lärorikt och kul att få rida själv och få lärarens fulla uppmärksamhet, men jag fick ingen ”wow-känsla”. Jag vill fortsätta ta privatlektioner men är inte helt säker på att detta var rätt ställe/rätt instruktör för mig.

Vad tycker ni, ska jag ge det en gång till och sedan bestämma mig? Eller ska jag prova att rida för någon annan direkt och därefter jämföra?

Det är ju en stor investering det här med lektioner. För mina lektioner i grupp betalar jag 380kr/60min och denna privatlektion kostade 550kr/45min. Mycket pengar, så man vill ju såklart få ut så mycket som möjligt av investeringen.

20140213-180822.jpg
Gamal (uttalas Jamal) i spiltan

Annonser

5 tankar om “Lektion nr. 14 (privatlektion nr. 1)

  1. Jag brukar klappa lite under magen så att hästen blir ”förberedd” på att det snart spänns. Sen kan du prova att spänna i fler än 2 omgångar, testa att spänna ett hål, mys lite, så pållen slappnar av, spänn igen, tränsa, spänn igen och spänn en sista gång inne i ridhuset. Kram!

    Gilla

  2. Det är ju bra att hon talade om för dig vad du ska tänka på. Alltid nyttigt att veta! Men om du inte är 100% nöjd så kanske du ska fundera lite. Kanske ge det en gång till, för nu vet ju både du och instruktören lite mer om varandra.
    Tycker inte heller om spiltor. Och det med sadelgjorden är så typiskt. Du kanske redan har fått tipset men många gör felet att de spänner sadelgjorden hårt direkt. Där jag rider så gör vi så att vi spänner löst i stallgången (1:a hålet kanske) sedan spänner vi innan vi hoppar upp och efter vi skrittat några varv tittar vi igen. Bara för att det inte ska bli allt på en gång för hästen då många tycker det är obehagligt 🙂

    Gilla

    • Jag spände den i två omgångar, första gången i spiltan och sedan igen innan jag satt upp. Han tog chansen direkt, haha! Jag hann inte ens börja spänna utan började bara pilla. Men nu har jag lärt mig nåt nytt och har ett snyggt märke på armen att visa upp 😉

      Gilla

  3. Hästar testar gärna gränser, av den anledningen behöver man ibland vara lite tuffare/bestämd. Det varierar såklart mellan olika hästar. Petar du bara lite lätt på spöet när den har gjort något den inte ska göra så blir det mer att du blir som en liten fluga dvs. hästen bryr sig inte nämnvärt.

    Jag har ridit en privatlektion och fick heller ingen wow-känsla. Jag tror att det handlar om att hitta instruktören med DET helt enkelt. Börja med att hitta ”din” ridskola, vilket gör mycket även för att hitta rätt instruktör.

    Gilla

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s