Sedan vi kom hem i fredags för en vecka sedan har vi tagit det väldigt piano, som sig bör, denna sista vecka av vår semester. Dagarna har bestått i sovmorgnar, hundpromenader och bad (har badat alla dagar utom två faktiskt). Jag har även hunnit med att träffa lite vänner, besöka några uteställen och fyndat på rea på rea 🙂
Jag vet att jag har lovat er en rapport från Toscana. Det har dock krävt lite mer tid än jag först anat. Vi har nämligen lyckats filma i nåt specialformat så det var inte helt lätt att få över filerna till datorn. Och när de väl var över kunde jag inte öppna dem. Det kan jag nu – men jag lyckas inte klippa i dem eller ladda upp dem på Youtube så att ni kan få se dem. Jag ska ge det fler försök men det lär ta ett par dagar till tyvärr.
Men misströsta icke – jag har andra spännande nyheter! I veckor har jag dagligen kollat efter medryttarannonser och svarat på de (få) som sökt en medryttare som inte är supererfaren. Och häromdagen fick jag svar! Så imorgon ska jag hälsa på en liten arab (148 cm bara tror jag) med ägare söder om Stockholm och så får vi se.
Vad ska jag tänka på imorgon? På min inre ”checklista” står
1. Känsla mellan mig & hästen
2. Känsla mellan mig & ägaren
3. Tider/dagar/transport/flexibilitet (p.g.a. mitt jobb)
4. Stallet/ridbana/utrustning (att allt känns ok, säkert etc)
5. Ridning (att det funkar från marken vid ompyssling etc hör till punkt 1 men här menar jag att det ska kännas bra uppsuttet också :))
6. Upplägg (vad förväntas jag göra, när/hur, ev betalning etc.)
Nåt jag har missat? Vad är det viktigaste att ha pratat igenom? Vad brukar kunna gå fel? Vad tycker ni om betalning (1 gång/vecka)?
(Den toscanska hästen på bilden har inget med denna medryttarhäst att göra ;))
Håll tummarna för mig imorgon!
Ryttarlivet.com 
när jag var yngre och hade häst själv så fanns det inte ens i min tanke att ta betalt av nån som avlastade mig nån dag i veckan.
blev i princip nästan chockad när jag själv, ett antal år senare, letade medryttarhäst till mig själv, att folk ens hade mage att ta betalt för att få hjälp.
men ja, det är väl så det är. fick höra av en bekant att hon var tvungen att ta betalt, annars var hon inte säker på att medryttaren ens skulle dyka upp på sina dagar.
den medryttarhästen jag skaffade mig sen, fick jag betala 500:- i månaden för, och då red jag 1 gång i veckan. det blev fler dagar då och då om ägaren skulle resa bort eller så, men då behövde jag inte betala mer för det.
jag hade nog inte accepterat att betala mer än 500:- iallafall, inte min ekonomi heller… 😉
GillaGilla
Ja, det är väl ungefär vad jag tycker är max också (d.v.s. en tredjedel av priset för en ridlektion i veckan). Hemskt om man inte ska kunna lita på sin medryttare. Har du häst idag? Ska kika in på din blogg nu 🙂
GillaGilla
Det var visst inte en blogg upptäckte jag 😉
GillaGilla
haha, jag har en blogg oxå, men det var längesen jag skrev där…
http://tillbakaisadeln.myshowroom.se
nä, ingen häst idag tyvärr
GillaGilla
jag tycker du har en bra checklista. Jag ska vara brutalt krass och ärlig här nu, En människa som har en liten arab och söker medryttare har behov av medhjälp. Det ska inte kosta dig ett skit och gör det det så får det vara symboliskt, Det är en (kanske) ganska het iaf stundtals från ryggen liten kuse och antagligen inte som en du som du har erfarenhet av att en häst ”ska” vara. personen kan vara jättego, hästen kan vara alla tiders så jag dömer ingen men hur man än vänder på det så har DU triumf på hand. Tänk på det.
Stort lycka till och hoppas det klickar.
GillaGilla
Tack! Har ställt in mig på en liten och het än så får se hur det känns och vad hon tänkt för upplägg. Här i Sthlm verkar det väldigt vanligt att medryttaren får betala, ofta uppemot 1500 kr/mån men jag tycker som du – att man ju faktiskt hjälper till – det är ju inte som att man får hästen servad och en instruktör bredvid en som på ridskolan. Återkommer med en rapport imorgon!
GillaGilla