Att rida eller inte rida

Sedan jag red min första lektion i december 2013 har jag ju varit helt hooked. Jag har blivit hästfrälst och tagit alla chanser jag haft att få rida och bara vara nära hästar. Ni har fått följa min entusiasm och utveckling under den här tiden och jag har haft så himla kul!

Men så under och efter torsdagens lektion kände jag för första gången ”näe, det här är inte kul längre”. Jag åkte hem, gick och lade mig, vaknade, jobbade och hann inte tänka nåt mer på det här (mitt jobb är rätt så intensivt ;)). 

På fredag eftermiddag efter jobbet åkte jag och Andreas in till city för att shoppa till honom. Vi kollade (och hittade!) en kostym som han ska ha nästa helg på ett bröllop. När vi gick i alla dessa butiker med supersnygga kläder gick det upp för mig hur lite kläder jag har shoppat det senaste året och hur det helt och hållet är en konsekvens av att jag lägger massor av pengar på ridningen. Jag som älskar (älskade?!) att klä mig snyggt och samlade på fina skor… Vad har hänt?

 

Med min lön har jag normalt sett råd att unna mig nåt fint varje månad men istället för kläder eller nya skor har det blivit terminsavgifter och en bil för att kunna ta mig till och från stallet. Och inget fel i det – men just nu önskade jag att jag hade råd med både och. Mycket vill ha mer….. Men man kan inte få allt och jag funderade på om jag valt rätt, hästarna framför flärden. 

 

På fredagkvällen sedan mötte vi upp min lillebror och hans tjej. De är nu i Krakow på en weekend och även där började jag tänka på om det är värt att skippa möjliga häftiga resor för att få rida… Fasen, varför ska den här hobbyn vara så jäkla dyr och tidskrävande??!? Är det värt det? 

I dagsläget känner jag att svaret är nej. Men kanske är anledningen till det just pengarna och tiden som läggs på ridskolan. Jag passar kanske inte passar som ridskoleelev. Jag har testat tre olika ridskolor och ingenstans är jag nöjd. Jag har för höga krav, både på undervisningen och hästhållningen. Och är man inte nöjd känns det ju som bekant ännu surare att betala dyra pengar för något. 

Med Leon har jag dock alltid kul och jag kommer alltid hem glad från stallet. När terminen är slut kommer jag därför fokusera på Leon istället och försöka rida honom två gånger i veckan istället för en. Dessutom hoppas jag att vi då kan få tag på en tränare som kan se till att min ridning fortsätter utvecklas.  

 

Jag hoppas verkligen att jag kommer få tillbaka det där suget för, och glädjen i ridningen. Så att det känns värt att välja det framför snygga kläder och weekendresor! 

Brukar du få sådana här motivationsdippar? Har du slutat rida någon gång för att du tröttnat? Hur kom du tillbaka igen? Berätta!

Annonser

19 thoughts on “Att rida eller inte rida

  1. Hej!
    Jag började rida igen som vuxen för lite mer än ett år sedan och gick då all in med ridskola och medryttarhäst. Jag kände dock efter ett tag att medryttarhästen tog för mycket tid (två dagar i veckan plus lång resväg) samt inte gav det jag ville få ut av det. Jag valde då att bara fortsätta på ridskolan med förhoppning om att verkligen utvecklas i min ridning. Sedan bytte jag jobb och blev vikarie, ekonomin var inte längre pålitlig och jag hade intervalls dom pengar över till lektioner som jag tänkte. Dessutom ville jag byta ridskola av olika anledningar, många samma som du skriver om ovan. Nu blev det dock så att jag sa upp mig och sedan inte bytte då jag helt enkelt inte hade råd eller lust att lägga så stor del av min inkomst på nåt som går så långsamt fram. Då hade jag velat ha råd med extralekrioner. I börjar kändes det lite jobbigt med avslutet, men sedan har det känts skönt att få tillbaka tid och pengar man lagt ner så intensivt på sitt intresse. Tanken var att detta skulle bli ett uppehåll tills den ekonomiska sitsen såg bättre ut, men just nu känner jag mig faktiskt inte så sugen att börja igen. Var dock snabb att ta upp andra intressen att lägga tid på som inte är lika krävande tidsmässigt och ekonomiskt. Sjunger i kör en gång i veckan och kör en del yoga bland annat. Så tillvaron efter det känslomässiga avslutet blev ändå väldigt bra för ,mig 🙂 och vet ju att ridningen alltid finns kvar i framtiden om jag vill börja igen! Lycka till med ditt val! Kram från Amanda

    Gilla

    • Tack för att du delar med dig Amanda! Åååh, vad jobbigt det här känns. Jag känner helt igen mig i det du skriver och förut lade jag till exempel mer tid på att träffa vänner, träna och shoppa. Nu läggs nästan all fritid på hästarna. Men jag hoppas att det blir skillnad här framöver då jag slutar på ridskolan och bara rider privat/med Leon. Vi får se hur det känns framöver helt enkelt… Kram!

      Gilla

  2. Visst kommer man in i perioder då man känner sig helt omotiverad och inte har någon lust till att rida. hur man kommer igenom de perioderna är individuellt.
    Jag var väldigt trött på häst i början av gymnasiet då det var mycket i skolan och det var då min dåvarande häst Mowgli var skadad hela tiden utan att CI visste varför och fick åka till veterinären gång på gång på gång. Till slut kom de fram till att det vsr en skada i bakbenet som inte kunde räddas. Hur han fått den skadan visste ingen då det är travhästar som får en sådan skada. Han fick avlivas 2010 och det är det värsta jag någonsin varit med om. Hade gjort vad som helst för att ha honom vid liv nu. Men det var det bästa för honom. Nog om det, efter vi avlivade honom sa jag att jag aldrig mer ska hålla på med hästar. Och då hade jag hållt på med hästar i nästan 10år. Mina föräldrar och tränare tyckte att jag skulle fortsätta lite då och då och det blev så att jag lånade min kompis häst.dock bara ett fåtal gånger då jag inte ville, det var helt enkelt inte kul. Efter 2,5 år fick jag tillbaka suget igen. Det tog mig 2,5 år att komma över Mowgli eller ja det glömmer man ju aldrig men då hade jag fått tillbaka gnistan igen. Att börja igen var det bästa jag kunde göra. Jag känner dock att jag verkligen behövde det uppehållet då Mowglis bortgång tog riktigt hårt på mig plus att det vsr mycket med skolan. Att bli tvingad till något är inte roligt och det blir inte bra heller.

    Utifrån det jag läser hos dig tycker jag att du ska satsa på att sluta på ridskolan då du bara betalar en massa pengar och inte riktigt får ut det du vill. Din plan som du har att rida Leon två gånger i veckan och anlita privattränare tycker jag låter väldigt klokt. Du känner Leon på ett helt annat sätt än vad du känner ridskoehästarna. Ridskolehästar är faktiskt väldigt ska att rida då man rider väldigt många olika. Vissa ridskolor byter häst varje gång medan andra byter var fjärde gång eller liknande. Hästarna går med olika ryttare som har olika kunskaper och man hinner inte riktigt lära känna dem för att kunna utvecklas på ett bra sätt. Utan har man en och samma häst som du lär känna och som lär känna dig är det lättare att utvecklas snabbare och på ett bra sätt. Detta är hur jag ser det och jag kan tänka mig att andra människor tänker olika. Nu har jag haft egen häst i många år och har verkligen känt den skillnaden på att enbart rida ridskolehästar och sedan bara rida egen. Det är skillnad!

    Jag hoppas att jag kunde vara till någon liten hjälp och jag hoppas att du fattar rätt beslut som känns rätt för dig!

    Gilla

    • Tack Amanda för att du delar med dig! Fy, jag förstår att det var oerhört tungt när Mowgli gick bort. Vad härligt ändå att du hittat gnistan igen med Precious!

      Jag hoppas verkligen att det blir skillnad när jag börjar rida privat (om jag nu bara lyckas hitta en bra och inte alltför dyr tränare…). Kram!

      Gilla

  3. Har inga tips eller peppande ord att komma med till detta inlägg, för jag är i exakt samma tankebanor själv just nu! Jag vill göra så mycket annat känns det som och man blir otroligt låst med häst, både i tid och pengar..

    Gilla

    • Åh nej vad trist att du också känner så 😦 Det blir ju såklart ännu mer påtagligt för dig som har egen häst som äter tid och pengar från annat varenda dag. Men kanske känns det bättre nu när sommaren kommer och han går ute längre, man kan njuta av långa härliga uteritter och så? Samtidigt är det ju inget som säger att du MÅSTE ha egen häst. Du har ju två hundar också så jag förstår att det är mycket. Kan du kanske hitta någon medryttare eller någon halvfodervärd som kan avlasta lite både ekonomiskt och för att du ska slippa ta alla dagar och pass?

      Gilla

  4. Jag slutade rida för 18 år sedan i samband med att min foderhäst avlivades. Jag var mer sugen på hus och barn och det blev ett naturligt avslut för mig. Har dock alltid vetat att jag vill börja rida igen men tvivlat på min förmåga. Efter pepp från din blogg blev det i alla fall av och det har varit superkul att rida lektion på ridskolan. Denna terminen blir trots det min sista. Jag håller på att köpa egen häst och kommer att lägga all min focus på henne i forts.

    Jag tycker att du ska försöka hitta någon medelväg. Sluta på ridskolan och börja ta lektion på Leon i stället. Glöm inte bort ditt gamla liv bara! Det är viktigt att ha kul också. Kanske får du barn (om ni vill så klart) om några år och då är det svårt att komma iväg på resor och roligheter. Livet blir inte sämre för det men annorlunda. Så mitt råd är alltså kvalitetstid med Leon och mer shopping och roligheter!

    Kram från Jessie!!

    Gilla

    • SKA DU KÖPA EGEN HÄST??!?!?! JIPPIEE! Vilken grej! Berätta mer!

      Och tack för påminnelsen, man ska kanske inte lägga all tid och alla pengar på en grej. Jag älskar ju att resa och måste fasen se till att göra det också!

      Kram och lycka till med hästköpet!

      Gilla

      • Japp, och nu är det klart! Kontraktet är påskrivet och from i morgon är hon min!! Izza är härlig tjej av rasen Nordsvensk/varmblod på 10 år. Hon är grundutbildad men behöver komma igång då hon har vilat en tid. Bild finns på min blogg om du vill kika. Kommer lägga upp massor av inlägg framöver om min och Izzas första tid tilsammans.

        Hoppas att du hittar en balans i ditt liv som DU mår bra av!!!

        Många kramar tillbaka

        Gilla

  5. Hej! Jag som också är vuxen nybörjare (började i slutet av januari 2014) kan känna igen mig i det där med att man blir helt hooked. När jag började blev jag nästan arg på mig själv att jag inte börjat tidigare. Jag känner också verkligen igen mig i att man spenderar alldeles för mycket pengar på sporten. Jag som är student och endast jobbar extra ett par timmar i veckan lägger nästan halva min inkomst på ridningen varje månad (låter ju helt galet!!!).Jag rider i två grupper varje vecka och utöver det så brukar jag gå på ett drop in pass (ibland 2!!) som erbjuds på min ridskola och så går jag hoppkurser så fort jag får möjlighet. Sen tillkommer ju dom där snygga ridbyxorna, ridstövlarna, ridhandskarna och andra snygga saker man behöver för att ens kunna sitta upp på en häst 😉

    För mig är det värt det, det hästarna ger mig är värt mer än vad det kostar. Jag är dock supernöjd med min ridskola, men jag har också bytt en gång. Den första var också bra men Vendelsö där jag rider nu tycker jag är superbra, hästarna tas så väl hand om, det är alltid rent och snyggt hästarna blir ryktade av personalen så dom står aldrig och är smutsiga, personalen är engagerad och väldigt bra.

    Det problemet jag märkt är att hästmänniskor som hållt på med hästar hela livet ibland antar att man förstår deras hästsnack, ex ”Håll koll på bogarna” det sa ju inte mig någonting första gången jag hörde det! Men det som jag tror är viktigt, som typ ingen i någon av mina grupper gör är fråga läraren, vad menar du med tänk på bogarna? Hur gör jag då? Jag tycker att jag får så mycket mer ut av en lektion när jag ställer tusen frågor. Jag brukar också prata med mina ridlärare om vad jag har för mål, t.ex sa jag till min lärare att jag ville lära mig galoppombyten och nu en månad senare har jag gjort ganska många.

    För mig är nyckeln till motivation i allt jag gör att jag fortsätter utvecklas, kanske kan du ta en privatlektion där du själv får bestämma vad ni ska göra med ridskolans bästa lärare? Eller ta en hopp/dressyrkurs? Jag kan också tipsa om att det finns superhäftiga rid-resor, jag och syrran var på hoppweekend för en månad sedan i Polen, 6 lektioner på 3 dagar ger väldigt mycket!

    Hoppas du hittar motivationen! 🙂

    Gilla

    • Wow, det låter som att du har kommit mycket längre än mig på samma tid! Jag har verkligen försökt prata med ridlärare, ställa frågor, berätta om mål etc men inte fått något gehör alls. Det är det jag har tröttnat på. Utvecklingen är också motivationen för mig och det senaste året har jag bara stått och stampat känns det som.

      Ridresor är toppen (men ofta dyra ;)), jag red i Toscana i somras och det var underbart och väldigt utvecklande!

      Bloggar du förresten? Hade varit kul att följa någon som ridit precis lika länge 🙂

      Gilla

      • Hmm vad tråkigt att du inte får gehör, du verkar ju vara väldigt motiverad att bli bättre och då är det viktigt att ridläraren kan kanalisera det på ett bra sätt, annars blir det inte roligt längre. Ett år utan så mycket utveckling låter ju jättetråkigt!! Kan du inte börja i en lite bättre grupp? När jag böt ridskola hade dom bara plats i en grupp som egentligen var lite för bra för mig, men det gick jättebra i alla fall.

        Jag började på den här ridskolan i augusti förra året och jag tycker jag har utvecklats enormt mycket. Jag har ju förvisso ridit 2-4 gånger i veckan men mina lärare är väldigt duktiga på att svara på de frågor man har och tar till sig önskemål, jag lyckades t.ex förhandla upp antalet hoppträningar denna termin till 5 istället för 4! 🙂

        Har du något bra bollplank att diskutera ridning med, både din och rent allmänt rid-nörd-snack? Jag tycker det hjälper att bolla med någon, för även ridlärarna säger emot varandra ibland.

        Toscana låter ju underbart! Det som var bra med Polen var att hela långhelgen kostade 4300 kr och då var det boende, mat och 6 lektioner i hoppning. Flygresan dit gick bara på ca 1000 kr så det var också ett bra pris. 🙂

        Jag bloggar inte, men jag lägger upp lite på instagram när jag tvingat pojkvännen att filma! 😉 jessicahellbom heter jag på IG. 🙂

        Gilla

      • Vad kul att din ridskola verkligen lyssnar och anpassar sig! Jag har kanske haft otur med mina tre hittills. Nej, jag har tyvärr inget sådant bollplank (förutom bloggen då ;)) och det är något jag verkligen saknar.

        Kul, jag addar dig på insta!

        Gilla

  6. Sen jag slutade på ridskola pch bara började rida Mirakel har jag utvecklats 10 ggr mer än om jag skulle vart kvar. Det är bättre att du lägger pengar på privat undervisning än i grupp, för där får du ändå inte samma valuta för pengarna som om du red privat. 🙂

    Gilla

  7. Jag har ridit sen jag var liten och tappat suget flera gånger om. Hästarna tar tid, pengar och ork och vissa gånger har det inte varit värt det som jag har behövt ”ge upp”. När jag gick på gymnasiet sålde vi till exempel min storhäst för jag bara ville inte, jag orkade inte tävla och träna och hålla på. Men! Jag har alltid hittat tillbaka på ett eller annat sätt, bara jag har insett vad jag behövde just då. På gymnasiet handlade det om att jag inte orkade ha prestationskrav på fritiden också, för skolan tog så mycket energi och andra gånger har det handlat om att jag har haft andra drömmar som att tex ge sig ut på en längre resa. Jag har haft världens bästa foderhäst (som jag är hos varannan dag) nu i snart två år men i höst kommer livet ändra sig lite grann igen och då tror jag att jag kommer behöva sluta rida, för då kommer jag att vilja lägga tiden på andra saker. Jag tror att man ska göra det man blir lycklig av, inte det som man borde eller som andra gör. Och vill man pausa eller gå ner i tid med hästarna tycker jag definitivt man ska göra det. För mig handlade det om att sälja hästen och börja rida på ridskola en gång i veckan, för dig kanske det handlar om att bara rida Leon. Det är ju speciellt att få utvecklas med och lära känna en speciell häst, och det finns ju så mycket runt omkring bara ridningen som man ofta inte får på ridskola. Om du känner att du vill utvecklas för att det ska vara givande så är ju privatlektioner guld, även om man inte har råd att ta lika många. Och rider man själv istället för på ridskola kan man ju lägga upp upplägget mer som det passar en, typ ”nu har jag mycket på jobbet så denna månaden vill jag bara gosa och rida ut” eller ”snart ska vi åka bort så jag vill spara pengar tills dess så då behöver jag inte boka in så mycket privatlektioner”. Hoppas du kan hitta något som funkar för dig, vanligtvis behöver man ju inte ”ha allt” för att faktiskt känna sig som om man har allt man vill ha, man behöver bara ha rätt saker. Oj, nu blev det väldigt långt men detta är lite av en hjärtefråga för mig. Lycka till och det är ju bara sunt att reflektera över om man väljer rätt ibland, annars skulle ju hela livet gå på utan att vi ser till att vara så nöjda som vi bara kan!

    Gilla

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s