Lektion nr 63

  

I söndags fick jag chansen att rida en extra lektion då en tjej var tvungen att avboka. Och jag är ju inte den som säger nej till en chans att få sitta i sadeln! 😉

Jag fick rida en liiiten 11-årig ponny vid namn Grynet. Hon rider aldrig i min vanliga grupp så jag hade ingen aning hur hon var men det visade sig snabbt att hon var en riktig stjärna. Hon kom nästan direkt till fin form och hade bra bjudning. Hon var som finast i skritt och en lugnare trav och blev lite mer ”springig” i de snabbare gångarterna, men lyssnade väl till hjälperna.

Fokus för lektionen var skänkelvikningar (jo, jag börjar bli rätt trött på dem nu). Det är verkligen inte så lätt som det ser ut! Som vanligt gick det helt okej i skritt men i trav hamnar jag lätt i nån svajig fram-och-tillbaka-grej och det går lätt över i skritt eller helt enkelt en halt. Det jag inte riktigt får till är att behålla stödet och rakriktningen i yttersidan. Jag tror jag behöver någon som faktiskt förklarar exakt hur man ska göra, steg 1 till 5 liksom. Det är något som jag saknar lite med denna instruktör jämfört med min förra. På förra ridskolan gick alltid ridläraren igenom övningen innan vi fick testa, här är det lite mer ”gör skänkelvikning från C till E”. Som tur var finns ju google, och där hittade jag:

Hjälperna för skänkelvikning:

  • Innertygeln ställer hästen från rörelseriktningen.
  • Yttertygeln reglerar ställning.
  • Innerskänkel är sidförande. Den ska ligga i normalläge eller där den behövs (då menar jag att den ska ligga på den del som behöver påverkas)
  • Ytterskänkeln är framåtdrivande och tillsammans med yttertygeln avslutar den rörelsen.
  • Vikten ska vara mitt på hästen men man ska följa med i rörelsen.
  • Blicken ska vara dit ryttaren ska, därav får du med vikten också.
    (Källa)

Mina problem är tyglarna (båda, haha!), ytterskänken (som jag glömmer av) och vikten (jag liksom lutar för att hjälpa till när det inte går som det ska, och då blir det bara pannkaka). Även om jag är trött på skänkelvikningar nu så är det bara att nöta, nöta, nöta. Fasen så nöjd jag kommer bli när de sitter som en smäck!

Lektionen avslutades på de stora volterna där vi fick trava längs den öppna delen (inåt ridhuset) och galoppera på den stäng delen (den mot kortsidan). Här var Grynet klockren och vi satte samtliga fattningar på första försöket. Det jag måste öva på i galoppen är att sitta ner i sadeln och följa med (fick tipset av någon av er att ”gnugga sadeln”) – just nu är det lite för studsigt.

Tyvärr fanns ingen på plats som kunde fota eller filma och mina selfies blev i sämsta laget. Jag skulle behöva en ponnymamma som alla de andra på ridskolan, någon som har en på lager? 😉

Annonser

2014 – mitt första år som ryttare – på film!

Det som är så kul med den här bloggen är att jag har haft den från min allra första ridlektion och fram till idag! Jag har matat den med text och bild och visat er båda framsteg och bakslag. Några filmer blev det också under mitt första år i sadeln, och så här såg det ut:

Lättridning i mars:

Efter två timmars ryktning fick man det här till tack 😉

Lektion nr 24 i maj:

Underbar ridning i Toscana i juli:

Lektion nr 39 i slutet av september:

Rider lektion för Nina Rademaekers i oktober och övar nedsutten trav utan stigbyglar:

Trav & galopp i november (tips: stäng av ljudet för musiken är hemsk!)

Lektion nr 52 i december: trav-halt:

och trav-galopp under samma lekton:

Försök till kadriljridning i slutet av december:

Programridning 28 december:
Del 1:
Del 2:

Ni får gärna både ställa frågor och kommentera på det ni ser – jag lovar att svara er alla 🙂

2014 var fantastiskt kul. Mitt första år i sadeln, då jag gick från att inte ens kunna eller våga kratsa en hov eller göra halt till att bli medryttare, galoppera i Toscana och rida kadrilj med skänkelvikning! Nu ser jag fram emot nya äventyr under 2015!

Min första programridning – så gick det

Klockan 09:00 var jag på plats för att bygga staket. Där träffade jag Emma, den andra ryttaren som skulle rida Pommac före mig. Emma var verkligen supergullig. Hon hade ridit på ridskola i tio år (nu 17 år gammal) och var van att rida Pommac (dock aldrig på tävling). Vi hjälptes åt att hämta in honom från hagen och rykta, sedan var jag tvungen att avlägsna mig för att agera funktionär på framridningen (som skedde i ”lilla ridhuset” medan programmet reds i ”stora ridhuset”).

Strax före tolv kom Andreas, jag bytte om till tävlingskläder (som jag skramlat ihop i garderoben kvällen innan) och på vägen till ridhuset var jag tvungen att ”gå banan” en sista gång.

övar på banan

Vi kom precis i tid till Emmas ritt och hon gjorde det superbra! Några småmissar men i det hela väldigt snyggt och kontrollerat. De belönades med 63,8% om jag minns rätt!

Så fick jag sitta upp i lilla ridhuset. Tvekade på om jag skulle behålla lädren som de var (långa) eller korta lite men de fick vara.

framridning1

Travade, galopperade i båda varven och övade trav-halt. Jag kände att han inte var alls lika pigg som när jag red honom i förrgår men det kändes ändå helt okej – vi skulle ju ha en halvtimme på oss att öva där inne ändå. Men så efter tio minuter ropar de in mig! Tydligen har några strukit sig och utan att vi har fått info så ligger man före i schemat. Jag tappade fokus, fick rida in i stora ridhuset för ytterligare framridning i fyra minuter.

framridning2
På väg från lilla till stora ridhuset

Där inne var han seeeeg som kooooola. Som ni vet har jag lite svårt för att driva på, jag vill liksom inte vara för ”hård” mot hästen, så seg häst och försiktig ryttare = ingen bra kombo. Till slut var det dags att rida in på banan, jag tog någon volt och sådär och sedan visslade det till.

Och så här såg det ut när jag red mitt första dressyrprogram, LC:2! Tyvärr dog kameran mitt i men Andreas lyckades få igång den igen så det är bara ett par sekunder som saknas(men därav två klipp).

Del 1:
Del 2:

Som ni ser hade vi problem med bjudningen från början till slut 😦 Jag hade inte alls räknat med det och det tog liksom all min tankekraft att försöka få igång honom – vilket gjorde att jag missade andra travvolten och sedan fick hjärnsläpp och fick fråga domaren vad jag skulle göra härnäst…. Två fel och sex poängs avdrag alltså. Med den dåliga bjudningen var det i stort sett omöjligt att få igång galoppen (som ändå funkat bra i lilla ridhuset) och vi fick väl till ett halvhjärtat försök i högern men misslyckades helt i vänster galopp och travade oss igenom övningarna istället.

Resultatet blev 48,04%, alltså ej godkänt, vilket jag såklart inte alls är nöjd med. Hade bjudningen varit där är jag säker på att programmet hade flutit på och jag hade sluppit blackouter, då hade vi kanske hamnat mellan 50 och 60 någonstans och det hade jag varit nöjd med. Det får helt enkelt bli målet för nästa gång (om det blir någon nästa gång).

Jag vill jättegärna höra vad ni tycker – hur ser det ut? Skriv allt ni ser, tycker och tänker – bra som dåligt! Ni är mitt bollplank och min kunskapsbank eftersom jag inte har något ”team” runt mig med hästkunniga tränare/familj/vänner.

Det jag ÄR nöjd med är att jag vågade göra det här efter precis ett år i sadeln. Att jag red igenom hela programmet, trots missar. Och att jag i alla fall var glad både före, under och efter! Slö-Pommac belönades med en hel påse morötter efter ritten. Jag belönades med största möjliga meny på MAX. Tror aldrig jag har varit så hungrig förut!

Isabella Pommac 2

Såhär i efterhand tar jag med mig en del lärdomar:

1. Ha någon ridkunnig på plats som kan coacha dig under framridningen. Jag visste inte vad jag skulle göra, hur, hur det såg ut eller något. Kanske hade jag kunnat få tips på hur jag skulle sätta fart på honom till exempel, eller en påminnelse om mantrat som glömdes bort så snart jag red in i stora ridhuset (ARMAR-BEN-LE). Alla andra ryttare hade ponnymammor, vänner och/eller eller tränare som tipsade och supportade. Jag hade såklart världens bästa Andreas på plats som supportade och filmade – men några tips på vägen kunde han inte riktigt ge 😉

2. Rid med sporrar (i vart fall om ryttaren som ridit din häst innan red med det) Pommac var väldigt skänkeldöd (eller i alla fall skänkelokänslig) och jag insåg inte vad det berodde på förrän efter när Emma kom förbi och hade sina snygga röda sporrar på sig. Säkert var han lite trött/seg också och tyckte att han redan hade presterat efter 45 minuters uppvärmning och sin första ritt. Att då ridas av mig en halvtimme till var kanske inte lika skoj.

3. Var beredd på att du får rida fram före/efter din tid. Jag var så himla inställd på mitt startnummer 020 (som på morgonen blev (021) och min tid 12:48 att jag blev helt tagen på sängen när jag plötsligt skulle in på banan redan vid halv ett. et blev stressigt och jag hann inte förbereda mig som jag hade tänkt.

4. Klä dig snyggt – ja, jag tror faktiskt att det förbättrade min hållning lite att få på sig kavaj och grejer!

En videosnutt från igår

Igår var planen att jag och Leon skulle rida ut tillsammans med en tjej i stallet och hennes häst. När jag var på väg ut fick jag ett meddelande att hon tyckte det var för blåsigt och kallt ute, så vi ska rida ihop en annan gång. Jag ser verkligen fram emot det, för jag är inget jättefan av att rida ut själv. Tycker att det är lite långtråkigt faktiskt…

bild 1

Så med inställt uteritt fick det bli banan istället. Och utan någon egentligen plan eftersom jag inte riktigt var förberedd på ett ridpass. Därför började vi väldigt lugnt och skrittade runt flera varv och bara kände på gas och broms med långa tyglar. Efter ett tag gick vi in i trav och travade på fyrkanten, volter, serpentiner, åttor… Och testade lite skänkelvikning. Som jag berättade efter senaste passet med Leon så har vi börjar hitta varandra nu och jag börjar kunna rida honom i en bättre form, utan gummisnodd. Idag, liksom förra gången hade vi med oss snodden man använde den inte alls – för Leon sökte sig självmant nedåt-framåt. Jag har upptäckt att det är en ordentlig uppvärmning med ställningar som är tricket! Då blir han liksom mjuk och avslappnad.

Och han var sååå fin idag. Vi travade på både i lättridning och nedsuttet – och det gick faktiskt helt okej att sitta idag (antagligen för att han travade i lite bättre form). Vi galopperade också mer än förut, flera varv längs fyrkanten i båda varven. Jättehärligt och Leon var riktigt nöjd. Han frustade och gick i värsta formen efter varje galopp som för att säga ”kolla vad jag är duktig nu, meeeeeraaaa!”. Han slog av ibland i vänster galopp (jag antar att han är starkare i den högra), men efter att ha ”startat om” ett par gånger gick det bra.

Min egen utmaning i galoppen är att kunna reglera tempot. Det kan jag inte idag utan det blir liksom galopp eller trav/skritt. Jag kan inte länga/korta galoppen. Hur gör man det? Så fort jag bromsar lite med sätet eller med tyglarna så slår han över till trav för att han tror att jag vill sluta.

Eftersom det mesta gick som en dans tänkte jag att vi skulle testa framdelsvändningar som jag ju övat på på ridskolan. Där kom vi inte riktigt överens. Leon försökte verkligen förstå mig men det gick bara inte. Han stod blick stilla eller så flyttade han framdelen. Fattar inte vad jag gjorde för fel. Testade flera gånger åt båda hållen, på precis samma sätt som i lördags då jag lyckades på två olika hästar. Blir helt enkelt till att testa igen, kanske när någon tittar på och kan ge lite direktiv 🙂

Eftersom han var så fin i traven fortsatte vi trava en stund och då kom en stallkompis förbi och gav oss beröm. Då blir man glad! Jag bad henne att filma en liten snutt. Såklart gick han inte lika fint när det nu fanns en människa och en häst i närheten men jag tycker ändå att man kan se skillnad mot hur jag ridit tidigare, eller hur? Kan tillägga att det är en blandning av lättridning och nedsuttet (så gott jag kan) ni ser här 😉

Positivt: tempot, hyfsat ok form
Att öva på: håll skänklarna och händerna stilla för bövelen! Och peka inte rakt utåt med tårna! (Jag har sagt det förr, men att se sig själv på film är den absolut bästa utbildningen!)

Så här såg det ut när jag travade i mars i år för att jämföra:

Vad tycker ni? Ser ni någon skillnad mot tidigare? Ser ni fler saker att förbättra, tänka på?

Avslutningsvis: en nöjd häst i hagen 🙂

bild 3

Förklaring och film om Intermediaire 1

Imorgon har jag varit sjuk i en vecka – en hel vecka! Jag vet inte om det någonsin har hänt mig tidigare faktiskt. Vaknar fortfarande av hostattacker, har svårt att svälja, trött och svettig… Hur som helst, nu när jag har legat sjuk i flera dagar blir det en hel del slösurfande mellan sovstunderna. Bland annat hittade jag ett dressyrklipp som jag tyckte var jättebra.

Det börjar med en kort introduktion, typ ”dressyr for dummies”, vilket såklart var väldigt bra för mig, samt en liten redogörelse för hur man bedömer dressyr. Sedan visas en hel ritt tillsammans med kommentarer på varje rörelse och  vilket poäng den fick av domaren samt vad kommentatorn själv tycker. Man märker ju snabbt att detta är en subjektiv sport och att det är lättare att kritisera på film, där man kanske ser saker ur en annan vinkel och kan spola tillbaka om och om igen än om man faktiskt sitter på plats och snabbt som ögat sätter sina poäng. Hur som helst, sevärt tycker jag för alla som är intresserade av att förstå dressyr:

Vad tycker ni som är lite mer insatta? Har han rätt i det han säger?

Hittade även denna film på samma kanal, som visar en ritt inklusive de poäng den fick.

Enjoy!