Har ni läst Tyras inlägg om att förbjuda spön och sporrar på tävling? Om inte så hittar ni det här
Jag har som nybörjare förvånats och förfasats över att man redan från början får rida med spö och lära sig att vissa hästar ”behöver påminnas”. Jag är väldigt försiktig och mjuk i min ridning och efter en kurs i centrerad ridning blev jag ännu mer säker på att samspelet och resultaten inte kommer av spö och sporrar utan av förståelse, respekt och träning. Det gör ont i mig när jag behöver använda spöt på ridskolan men några av hästarna där har blivit så vana att de helt enkelt inte reagerar utan (menar ridläraren och jag lyder). Tråkigt och hemskt tycker jag som är novis i ridsporten. Sedan finns det väldigt lyhörda hästar också, som jag aldrig använder spö på men som andra gör det på, kanske för att de är så vana att rida med spö att de inte vet hur de ska göra utan.
Jag är absolut för ett förbud/varningssystem på tävling men skulle också vilja se en förändring i allmänhet och på ridskolor i synnerhet.
Behövs verkligen spön och sporrar eller kan vi med tiden lära oss rida och tävla utan dem? Hästar och ryttare som ”vuxit upp” med dessa hjälpmedel kan kanske inte lära om (eller kan de?) men de unghästar som rids in och de ryttare som nyfiket och nervöst sätter sig på hästryggen för första gången kanske kan få lära sig samspela utan dessa i mina ögon onödiga hjälpmedel.
Kanske är jag för ny i ridsporten och naiv i mitt tänk men jag tror och hoppas att man ska kunna rida utan spö och sporrar.
Vore intressant att höra hur ni ser på saken! Är ni för eller emot? Är Tyras initiativ bra? Behöver vi sporrar och spön, ja/nej? När? Varför? Jag är idel öra!
Ryttarlivet.com 
Tycker att Tyra är aningen dramatisk. Visst, att orsaka hästen smärta (pga av hårda slag eller att den den blir rädd/stressad av användningen av spö/sporre) är inte bra. Men det är viktigt att förstå att det finns gråzoner och så mycket annat som spelar in. Det går att orsaka hästen smärta också med bara träns, sadel och ens egna kropp, speciellt i form av stress och rädsla. Om vi ska förbjuda spö/sporrar finns det så mycket annat som vi också borde förbjuda.
Jag rider dressyr, därför rider jag enbart med sporrar på tävling (spö är ej tillåtet). Hemma rider jag oftast med både spö och sporrar, men anledningen till detta är att jag har sådan teknik och kroppskontroll att jag kan använda hjälpmedlen på rätt sätt. Sporrarna förfinar mina skänkelhjälper och spöet använder jag för att till exempel få hästen att trampa (samla sig mer, början till passage och piaff) då jag duttar med spöet högt uppe på rumpan. Använder också spöet för att förtydliga sidförande hjälper (då ”viftar” jag med det i luften bredvid hästen). När spö och sporrar inte har någon direkt avsedd funktion vilar de, och är stilla precis som alla andra hjälper (hand, skänklar, säte) när de inte används.
När det gäller nybörjare/ryttare på lägre nivåer anser jag att det är bäst att börja utan spö och sporrar. Dels för att spöet/sporren inte ska få ersätta andra hjälper (tex om man inte använder skänkeln utan bara spöet) och dels för att man oftast inte har sån koll på sin kropp att man kan hålla spöet/sporren stilla när de inte ska användas. Till exempel brukar jag själv hoppa utan sporrar då jag vet att jag inte riktigt kan hålla kroppen i styr eftersom jag blir uppjagad och lite förvånad (hehe, dressyrryttare var det ja). Samma sak om jag rider en ostadig häst föredrar jag att rida utan sporrar eftersom risken är stor att jag trycker i sporren utan mening om hästen hoppar upp och ned hela tiden.
Med detta sagt har jag också stött på många lektionshästar som helt enkelt stannar och käkar om ryttaren inte har ett spö i handen, men detta beror ju på ett inlärt beteende, plus att hästen förmodligen är trött på att gå lektion.
Så vad jag menar är att innan vi beslutar oss för att förbjuda en massa saker måste vi se till den större bilden. Det är svårt att stifta regler om mjuka värden (så som ”vi vill att våra hästar ska vara glada är), för tolkningarna skiljer sig hej vilt. Jag tror dock inte att lösningen är att fördöma, utan att prata om och tänka på vår hästhållning ur olika perspektiv. För allt är inte svart eller vitt.
GillaGilla
Tack för din kommentar. Jag tror tyvärr att det finns många som inte har den kroppskontrollen eller djursynen som du har och de är nog många och dem Tyra vill åt. Är sporrar och spö ett måste på tävling tycker du eller skulle du kunna tävla utan (om det gällde för alla så klart)?
GillaGilla
Spö och sporrar är endast hjälpmedel, ingenting annat. Det viktiga är att lära sig hur man ska använda dem för att de faktiskt ska fungera som ett hjälpmedel också. Jag håller med Tyra till viss del men jag tycker även att Silverbjälkes tanke är smart. Allt har att göra med hur man klarar av det. Ridskoleeleverna på lägre nivå ska inte använda sporrar enligt min åsikt, då de inte kommit så långt i sin utbildning.
Det är även viktigt att ta hjälp av tränare som är kunniga och vet hur det går till innan man använder sporrar också.
Spö tycker jag är ok att använda på även lägre nivåer, om man har en ridlärare/tränare som kan se till så att det ej missbrukas. Det är också viktigt att inte blunda för verkligheten och låtsas som om det inte händer sådant här. Men också att bilda en egen uppfattning, rida med spö och lära sig hur man använder sporrar. Även om man är nybörjare är det viktigt att veta varför man använder dessa hjälpmedel. En liten del av mina tankar.
GillaGilla
Jag tycker spö är okej att använda för utbildning. Jag red t.ex. en unghäst som hade svårt att få med sig ena bogen,vilket då krävde att man petade med spöet där för att visa att hon skulle flytta bogen.
GillaGilla
Jag tycker att Tyras initiativ är riktigt bra! Det är skrämmande över hur lätt alla ryttare nybörjare och mer erfarna tar på spö och sporrar. Även tränare på elitnivå säger åt sina ryttare att piska på för att hästen måste lära sig och ridlärarna på ridskolor säger ”ta i hårdare, det där lilla känner inte hästen, piska på!” Det är vidrigt och så fruktansvärt respektlöst mot hästen. Det står i djurskyddslagen något om att man inte ska utsätta djur för onödigt lidande vilket jag anser att piskrapp med spö är, det är ren misshandel det handlar om ibland och ingen reagerar.
Men sen ibland är spö bra. För att visa vägen för unghästen, som ett stöd vid longering. Men då handlar det inte om mer än att lägga an spöet mot hästen för att visa att det finns där. Som en förlängd arm dit man inte når. Använder man spöet på det viset så handlar det inte om att slå.
ps. sista delen i inläggsserien ”att ha råd med häst” är publicerat idag, där jag tar upp prisexempel och även flingans kostnader 🙂
GillaGilla
Kluven, Egentligen handlar det om en kunskapsklyfta hos ryttare och hästutbildare när det kommer till spö. Hästen är ett flyktdjur och en rutinerad ryttare med en välutbildad häst behöver aldrig röra hästen med spöet. Hästen har ”fösts” framåt, sidledes eller manats på med spöet sen den börjades ridas in och markutbildas. Ett flyktdjur som ser en ”pinne” nära sin sida flyttar sidan, ser den pinnen bakom sig går den framåt. Rätt använt manar den, visar och fungerar som en passiv hjälpa. Tyvärr används den i aggretion av frustrerade eller oduktiga ryttare, och man måste även för djurets, ryttarens, omgivningen, andra djurs säkerhet ha den i reserv vid ritt av tex hingst.
Kort sagt, jag är kluven och anser det vara en fråga om kunskapsnivå.
egentligen samma sak med sporrar fast de är ”aktiva” i förhållande till den passivitet man skall ha med spöet bara som ett komplement till övriga hjälper. Där tycker jag det handlar om typen av sporre mer än om sporrens existens.
Det som vore bra för ridsporten är om domaren lade ribban än lägre än idag gällande nyttjandets teknik och intensitet. Många domare är jätteduktiga och snabba på att reagera gällande spö men få tittar på hälarnas kickande med sporrarna för att reglementet är luddigare där.
GillaGilla