Det här har ju ingenting med ridning att göra egentligen men jag tänkte att jag skulle skriva lite om det ändå. Jag har ju nämnt att jag har varit på ett par kompisdejter på sistone och tänkte förklara lite mer.
Jag har sedan många år tillbaka läst Blondinbellas blogg – är det någon av er som också gör det? Häromveckan skrev hon ett inlägg om hur svårt det kan vara att hitta nya vänner som vuxen – man har kanske flyttat eller vuxit ifrån dem man kanske växte upp eller gick i skolan med. Hon beskrev hur det hade varit något av en sorg för henne att inte ha den där bästisen vid sin sida som alla andra verkade ha men att hon nu hittat/skapat en ring av nära vänner och att hon var så glad för det (du kan läsa inlägget här).
Många hörde av sig för att de kände igen sig och någon kom på idén att ”om vi nu är så många här som har så mycket gemensamt och alla vill träffa nya vänner så kan vi väl göra det?”.
Blondinbella lade då upp ett inlägg där hon uppmanade läsarna att helt enkelt lägga upp kontaktannonser i kommentarsfältet. Det blev över 2.000 stycken! Jag låg i sängen en kväll och läste igenom dem, sida efter sida. Printscreenade några jag gillade. Till slut kände jag ”vafasen, jag skriver en jag med!”.
Sagt och gjort – jag skrev min allra första kontaktannons!
Ett par dagar senare hade jag tiotalet mejl i inboxen men härliga tjejer som söker en vän. Hur häftigt och kul är inte det?!
Nu blev det här ett långt inlägg om detta men det jag vill säga är – våga kompisdejta! Oavsett om du har många eller få vänner så är det så berikande att träffa nya männniskor, lära sig om deras liv och perspektiv. Det här är helt klart det bästa/roligaste jag gjort sedan jag började rida.
(På bilden en kompisdejt med Leon)
Ryttarlivet.com 