Leon och jag går skilda vägar

Leon Isabella 7

Den 24 augusti skulle jag och Leon fira ett år ihop men tyvärr blir det inte så. Leon ska flytta utomlands, till en person i sin nuvarande ägares familj, och därmed är min medryttarsaga slut.

Det känns såklart jättetråkigt. Det var ju nu, efter så många månader ihop, i ur och skur, utan ridhus och med kasst underlag och efter flytt och bete långt borta som vi skulle njuta av den nya anläggningen – med ridhus, tränare och fina ridvägar tillsammans. Istället blir det.. Ingenting.

Leon har gått på bete sedan slutet av juni så jag har inte heller kunnat rida/träffa honom som vanligt i sommar. Det gör ju kanske separationen enklare men jag grämer mig också för att vi inte fick de allra härligaste sommardagarna ihop. Galopperandes längs blomkantade, torkade lervägar, känna solens värme och vinddraget i ansiktet och efteråt vila tillsammans på en gräsplätt där Leon fick äta massor av gott gräs och jag bara fick titta på och njuta av hans glädje.

Jag har gråtit över detta, såklart, men får hoppas att vi ses igen en dag, eller att någon annan häst, någon gång, kan fylla en lika stor plats i mitt hjärta.

Leon Isabella3

Leon har varit precis allt jag kunnat önska mig i min första medryttarhäst. Snäll, tillgiven och en riktig läromästare. Dessutom tycker jag väldigt mycket om hans ägare och hennes familj. Det känns hemskt att vår tid ihop blev så kort. Jag hade så mycket kvar att ge! Och Leon hade så mycket kvar att lära mig…

Alla planer inför hösten – jag har ju sagt upp min plats på ridskolan för att satsa på Leon, är nu omkullkastade. Vi köpte till och med bil – för att det skulle bli enklare för mig att rida! Just nu känns det…. tomt.

Jag vet inte vad jag vill med hästar och ridning längre.

Leon Isabella 5

Ps. Jag vill påpeka att jag och Leons ägare såklart fortsatt har god kontakt och båda tycker att det är tråkigt att vi får gå skilda vägar såhär snart.

Annonser

Lördagen med Leon

Ni har märkt att jag har Internet hemma igen va? 😉 Här kommer en något försenad lördagsrapport! 

Jag åkte ut till stallet på eftermiddagen och möttes av en glad lortgris i hagen.

lortgris2

Min plan för dagen var att ta ett kort pass på volten (då jag fortfarande inte satt ihop min säkerhetsväst och inte vill rida ut ensam utan den) men när vi var redo att rida ut så hade en annan ryttare byggt upp en bana (för hoppning) och då lev det alltså uteritt trots allt.

Leon kändes ändå väldigt lugn och trygg (det är verkligen en jätteskillnad nu mot våra första turer ihop då han var så otroligt tittig och på tårna hela tiden) så vi red iväg i sakta mak. Kände lite på gas och broms men bad i övrigt inte om något. Han hade en fin energi (=lagom) så längs några raksträckor övade vi skänkelvikningar i trav fram och tillbaka över grusvägen.

  

Jag tog den ”korta rundan” men planen att kunna rida på den volt som finns där men väl framme var den avstängd! Så snopet! Som tur är finns det en tredje ridbana i närheten och den stod tom och redo för oss! Vi skrittade och travade först ett par varv så att Leon skulle vänja sig vid staket och saker runt omkring. Därefter fick han galoppera på ett par varv för att jag därefter kunde jobba med övergångar skritt-galopp-skritt. Leon var jätteduktig men som vanligt rätt så sugen på att springa på. Han frustade gott när vi var klara. Det blev ett kort pass, mest att jag ville känna på honom under lite mer samlade former nu när vi annars mest rider ut.

Jag längtar verkligen tills vi får tränarhjälp! Det känns som att vi är ett riktigt dream team Leon och jag men jag hittar liksom inte knapparna för att få en harmonisk och trevlig ridning i en lite mer samlad form (och där vi båda har kul). Så tips på tränare söder om Stockholm mottages fortsatt tacksamt!

Trav på volten

Här kommer en liten filmsnutt på när jag och Leon travar. Leons ägare är den som filmar och hon coachar oss lite men vill inte höras på film så därav musiken. Som ni ser så var Leons ganska het den här dagen (som alla dagar den senaste tiden ;-)) och ville gärna springa på men jag tycker att det ser gaska trevligt ut ändå.

Vad tycker ni?

Lördagens pass med Leon

leon med bom

Ja, det här med att filma sig själv var ju en jättebra idé. Om man inte hade stängt AV filmen precis innan man satt upp!!! GAAAH vad trött jag blir på mig själv.

Jag lyckades i alla fall få en del av vår uppvärmning på film. Som jag skrev igår så var Leon ganska spänd, det kan bero på att det var 3 grader och riktigt kraftiga iskalla vindar från havet som konstant slog emot oss. Eller så är det något annat. Jag ska dit imorgon igen och rida så då får vi se om han känns mer avslappnad.

Vi började som vanligt i skritt på långa tyglar, testade gas och broms och red över hela volten. Därefter kortade jag tyglarna och fortsatte med skritt-halt-skritt. Eftersom jag kände att han var lite spänd försökte jag rida mycket lösgörande, volter och serpentiner, skänkelvikningar (gick riktigt bra!). Vi travade sedan med samma fokus, att försöka hitta en avspändhet. Det gick sådär. Det kan som sagt ha varit vinden, eller att det stod två hinder på volten 😉

Ni ser ett av hindren i bild men det finns också ett annat, precis utanför bild (som syns på bilden ovan). Det var en bom som låg på marken och vi testade faktiskt att både skritta och trava över. Han hade stenkoll på hovarna och slog inte i en enda gång! Dock var det tydligen så kul att han vid ett tillfälle HOPPADE över (och sedan glatt galopperade vidare, frustande), haha! Allt det här trodde jag ju att jag hade fångat på film, men icke sa nicke 😦 Leon verkade hur som helst gilla det här så jag ska nog läsa in mig på några bra övningar och prova framöver.

Tar med mig kameran idag igen så får vi se om jag lyckas bättre!

Trav- och galopparbete på volten

Förrförra helgen var Andreas med till stallet. Jag skrev ett litet inlägg (finns att läsa här) om hur vi jobbade på volten och att vi inte riktigt fick till det som vi kan när vi är som bäst, men jag vill ändå visa er hur det såg ut (för jag har ju inga filmer från de bra passen trist nog).

Jag vet att Leon inte går i nån superform och just den här dagen ”mecklade” han dessutom en del med munnen emellanåt. Jag träffade ju Leons ägare igår och vi tittade gemensamt på filmen. Hon tyckte att det var kul att se att vi hade utvecklats som ekipage men bad mig att sänka tempot. Hon sa att han inte ser helt avslappnad ut och att det blir ganska ”slängigt”. Jag hade själv inte känslan av att det gick fort fram när jag satt där men när jag tittar på filmen så ser jag absolut att vi skulle kunna ta ner tempot och hitta en jämn och fin takt, inte minst i traven. Hon tipsade mig om att högt för mig själv räkna 1-2-1-2-1-2 och det ska jag absolut testa nästa gång!

Hur tycker du att det ser ut?


Ni får gärna komma med synpunkter, har jag för korta tyglar, för dåligt stöd? Och jag vill gärna höra vad ni tycker i övrigt, både bra och dåligt!

Och hörrni, om ni tittar noga ser ni att jag byter galopp där i åttan (mäkta nöjd med mig själv, haha!)!

Min första barbackaridning

barbacka1

Minns ni när ni red barbacka första gången (om ni gjort det)? Jag minns det som igår! Eller förrgår. För det var då det skedde 😉

Vädret var lika härligt som förra helgen, strålande sol mot en blå himmel. Andreas följde med ut till stallet (två helger i rad, wow vilken kille!) och jag fixade med Leo utomhus. Vilken fröjd att få stå ute i solen och rykta istället för det mörka, fuktiga och kalla stallet!

Jag har ju varit sugen på att rida barbacka ett tag och nu när Andreas var med och vi ändå skulle ta en lugn promenad så kändes det som rätt tillfälle. Jag stod i sadelkammaren och funderade på om man skulle ha nåt schabrak eller nåt, men sen tänkte jag ”baracka är ju ändå barbacka” så de blev ingenting förutom träns. Jag satt upp – och ångrade mig på en gång! Fy sjutton så halt det var! Det kändes som att jag skulle halka av direkt, och då stod vi ju bara still! Men jag vågade såklart inte säga till Andreas att vi borde vända tillbaka och hämta stallet så jag bestämde mig för att våga skritta i alla fall, och skulle det inte gå fick jag väl hoppa av och gå bredvid helt enkelt. Inte mer med det.

Vi skrittade längs de fina ridvägarna. Leon är så rolig, han håller stenkoll på Andreas och vill absolut inte att han försvinner ur sikte. Då stannar han och spejar omkring sig tills han hittar honom igen! Efter en halvtimme hade jag mot alla odds faktiskt vant mig lite och det kändes inte riktigt lika obehagligt att rida barbacka. Vi bestämde oss då för att ta oss till volten så att jag kunde få prova på lite trav.

Och ja, vad ska man säga? Skräckblandad förtjusning! Jag är ju en riktig fegis och även om förnuftet säger att det inte är någon fara att åka av (Leon är världens snällaste, 147 hög och dessutom har jag både väst och hjälm) så är jag LIVRÄDD för det.

barbackagalopp barbackatrav barbacatrav2 barbackatrav3

Hur gick det då? Jo, jag flög ju både hit och dit kändes det! Jag skulle kanske inte ha ryktat så noga innan vi drog iväg 😉

Efter lite skumpig trav (se ovan) fick jag blodad tand och tänkte att jag måste ju testa galopp också! Och den lyckades Andreas fånga på film. Lägger upp den imorgon så får ni se!

barbackaklapp

Leon var så himla snäll och fick både klappar och morötter som tack för ännu en underbar dag tillsammans.

Vi avslutade med lite frihetsdressyr/ledarskapsövning då jag satt av och gick bredvid honom. Han går helt lös men måste följa och lyssna på mig. Vi lyckades både skritta, trava, galoppera och göra halt! Backa har han inte riktigt greppat än, men det kommer tror jag. Skam den som ger sig! Tyvärr hade inte Andreas kameran upp då, så det får bli en annan gång.

Jag säger det igen. Världens. Bästa. Häst! ❤

Leon den levande jojon

bild 2Minns ni att jag hade mitt bästa pass någonsin på Leon i lördags? Han var full av energi som jag lyckades använda på rätt sätt på volten. Sedan kom jag dit i måndags och han var seeeeeg som kola. Men så idag – energin tillbaka! Han är lite av en jojo den där, fram och tillbaka. Men – jag tror jag har hittat orsaken! När vi rider ut tillsammans med andra så får han nåt särskilt i blicken, han blir lite tävlingssugen sådär. Han liksom vaknar till liv på ett helt annat sätt än när vi rider själva.

Vi red ut tillsammans med en av Leons hagkompisar idag och allt gick bra fram tills vi skulle galoppera ihop. Då stack Leon iväg – igen – tills jag fick stopp på honom en bit fram (genom att helt enkelt styra in honom på en volt, ett mycket användbart ”trick”). När vi sedan skulle trava i form så vet jag inte vad han höll på med, passage kanske? Haha, han var heeelt studsig. Men det gick. Självklart tog jag en liten sväng inne på volten sen, nu när han hade den där pigga energin i sig! Jag testade att både trava och galoppera utan stigbyglar en stund vilket gick helt okej, men det var rätt så skumpigt. Tog tillbaka stigbyglarna och övade trav (i form och med olika ställningar), skänkelvikning i trav samt galopp inklusive de där åttorna jag gjorde sist med galoppomyte i. Gick idag igen! Kul!

Annars då, jo, hagen var ett riktigt gyttjebad och till och med Leon som alltid är renlig hade lera typ all-over. Förresten så såg vattnet som låg i leran i hagen oljigt ut.. Ni vet, som när man ser motorolja/bensin/vaddetnuär bilda färgglada fält i vattenpölar vid bilar? Är det här normalt i hagar? Kändes skumt tycker jag.bild 1

Efter att ha flängt runt i bilen hela dagen (lämnat Sintra till mormor och morfar, åkt förbi mitt föräldrahem med en present till mamma som fyller år, lämnat av moster vid Hööks, åkt till stallet och tillbaka) och haft telefonmöte (en av våra produkter syntes i TV idag så det har varit en del att stå i fast jag egentligen skulle ha varit ledig så åkte jag till macken för att tanka och tvätta pärlan. Kolla så fin hon blev! Nu är vi redo att åka till Göteborg minsann! 😀

bild 3