Den 24 augusti skulle jag och Leon fira ett år ihop men tyvärr blir det inte så. Leon ska flytta utomlands, till en person i sin nuvarande ägares familj, och därmed är min medryttarsaga slut.
Det känns såklart jättetråkigt. Det var ju nu, efter så många månader ihop, i ur och skur, utan ridhus och med kasst underlag och efter flytt och bete långt borta som vi skulle njuta av den nya anläggningen – med ridhus, tränare och fina ridvägar tillsammans. Istället blir det.. Ingenting.
Leon har gått på bete sedan slutet av juni så jag har inte heller kunnat rida/träffa honom som vanligt i sommar. Det gör ju kanske separationen enklare men jag grämer mig också för att vi inte fick de allra härligaste sommardagarna ihop. Galopperandes längs blomkantade, torkade lervägar, känna solens värme och vinddraget i ansiktet och efteråt vila tillsammans på en gräsplätt där Leon fick äta massor av gott gräs och jag bara fick titta på och njuta av hans glädje.
Jag har gråtit över detta, såklart, men får hoppas att vi ses igen en dag, eller att någon annan häst, någon gång, kan fylla en lika stor plats i mitt hjärta.
Leon har varit precis allt jag kunnat önska mig i min första medryttarhäst. Snäll, tillgiven och en riktig läromästare. Dessutom tycker jag väldigt mycket om hans ägare och hennes familj. Det känns hemskt att vår tid ihop blev så kort. Jag hade så mycket kvar att ge! Och Leon hade så mycket kvar att lära mig…
Alla planer inför hösten – jag har ju sagt upp min plats på ridskolan för att satsa på Leon, är nu omkullkastade. Vi köpte till och med bil – för att det skulle bli enklare för mig att rida! Just nu känns det…. tomt.
Jag vet inte vad jag vill med hästar och ridning längre.
Ps. Jag vill påpeka att jag och Leons ägare såklart fortsatt har god kontakt och båda tycker att det är tråkigt att vi får gå skilda vägar såhär snart.
Ryttarlivet.com 
Första hästen kommer alltid att ha en speciell plats i hjärtat. Tråkigt att höra, verkligen! 😦
GillaGilla
Tack för din kommentar ❤️
GillaGilla
Nää vad tråkigt!! Förstår att du är ledsen. Tror som Ida inte att du inte kommer kunna hålla dig borta från hästarna någon längre tid 😉 Du är välkommen att komma ner å rida vår ponny om abstinensen blir för stor. Kraaaam
GillaGilla
Åh vad söt du är! Tack! ❤️
GillaGilla
Det finns många fördelar med att vara medryttare men också nackdelar, som att man inte kan bestämma över framtiden tillsammans med hästen. Jag är övertygad om att det finns nån pålle där ute som ryms i ditt hjärta, även om det inte känns så just nu. Låt det ta den tid det tar. Synd att du bor så långt bort, hade gärnat vela ha en sån ambitiös medryttare som dej ❤️ Växer inte på träd vill jag lova. Kram på dej!
GillaGilla
Tack, dina ord värmer Sara!
GillaGilla
Vad tråkigt att höra. Men du kommer säkert att hitta en till vän att ha roligt med. Det finns plats för många hästar i ett hjärta.
GillaGilla
Jag hoppas att du har rätt Linda. Kram!
GillaGilla
Så tråkigt för er…
Hoppas du hittar en annan häst att rida då du verkligen passar inom ridsporten
GillaGilla
Tack snälla Amanda!
GillaGilla
Å nej vad tråkigt! Hoppas du hittar en ny fyrbent vän. Förstår att det inte känns så kul just nu, men har man väl fastat för hästar kan man ju inte vara utan dem.. Och det finns många hästar som kommer betyda mycket för dig under ditt ryttarliv, det kan jag lova! Även om vissa såklart alltid har en speciell plats i hjärtat! ❤️ Kram!
GillaGilla
Tack Ida! ❤️
GillaGilla