Lektion nr 100 – del 2

ryttarlivet isabella tasset 2

Så, nu är det dags att skriva om hur det gick under själva lektionen.

Jag hade som sagt inte ridit Tasset på väldigt länge (och bara två gånger tidigare) så jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Jag ville minnas att hon var framåt och känslig, två saker jag generellt gillar hos hästar, men också att det var lite svårt med huvudet som gärna flög upp och ner.

Hur som helst, det kanske roligaste med hela lektionen var ridlärarens min när jag kommer in i full tävlingsutstyrsel och en knoppad häst! Priceless! Hahaha. Jag fick ju såklart förklara mig (”jo alltså jag firar 100 lekioner sp dörför har jag klätt upp nig lite”) men jag vet inte om hon blev så mycket klokare på det. Hon tyckte nog att jag hade slagit slint 😂 Att man har ridit 100 lektioner är kanske inte nåt att fira för den vanliga ridskoleryttaren, det sägs ju att det krävs 10.000 timmar för att bli riktigt bra på något 😉

ryttarlivet 100 d
Visst var vi snygga?

Ridlektionen började som vanligt med en lång uppvärmning i skritt där vi fick känna på hästarna och allteftersom lägga in halter, fler och fler, tills vi till slut gick i en så samlad skritt som möjligt där vi kontrollerar precis varenda steg hästen tar. Jag tycker att det är en häftig känsla när man styr hästen med sin andning (vet inte hur jag bättre ska förklara det, men det är ungefär så det känns)! Tyvärr filmade inte Andreas uppvärmningen (han tyckte säkert det såg alltför tråkigt ut ;)) men jag hoppas få med detta på film en annan gång så jag kan visa er skillnaden på när jag bara skrittar på utan särskilt mycket tanke och den här skritten där varenda steg är medvetet.

Därefter fick vi börja trava, först i lätt sits och sedan nedsuttet. Tasset, som är en hopphäst har en ganska ojämn (i takten) och framåt trav som inte är helt lätt att sitta ner i och få jämn så jag är nöjd med att jag över huvud taget kunde sitta ner hela tiden och inte skumpa av! Som ni ser i klippet så har jag det inte helt lätt däruppe och det är så otroligt stor skillnad från när jag red svarta stoet Marolien för några veckor sedan, om ni minns?

Så här såg i alla fall en del av traven, och lektionens enda galopp ut:

 

Därefter skulle vi rida den förlängda hörnlinjen (man vänder upp vid A eller C och sedan rider man ut mot B/E eller senare bokstav) i skritt och trav. Först med en helt rak häst och helt enkelt rida rätt mot bokstaven men allteftersom istället rida en skänkelvikning ut mot väggen.

Slutligen fick vi testa att rida ”bogen in” vilket, om jag förstår det rätt, är en början till/förenkling av skolan ”öppna”.

ryttarlivet 100 fokus

Såhär såg det ut när vi försökte första gången. Det är inte helt lätt att hitta det perfekta läget. Ni ser att halsen blir för böjd och när jag försöker rätta till det så missförstår vi varandra. Men kul är det att få testa på lite svårare grejer!

 

 

Allt som allt så var lektion 100 kul och lärorik men jag fick en häst som jag inte var van vid och som är ganska svår i dressyren (tycker jag). Dock är hon otroligt snäll, arbetsvillig och känslig så hon får många guldstjärnor ändå. Det vore kul att få hoppa med henne någon gång!

ryttarlivet isabella tasset 5
Observera nummerlappen 😉


Annonser

Lektion nr 100 – del 1

ryttarlivet 100 b

På väg för att byta om inför lektionen

Ni har ju fått se lite bilder redan men här kommer nu några ord om förra lördagen.

Jag hade lite i smyg hoppats på att få rida Sylvester eller Pajas som jag ju ridit några gånger och som jag vet är fina i dressyren. Nu blev ag tilldelad en hopphäst i stället, Tasset Girl. Jag har bara ridit henne två gånger förut och det var mer än ett halvår sedan men det jag mindes är att hon alltid går med huvudet högt och också håller på rätt så mycket med huvudet. Man måste därför vara väldigt lätt i handen för att inte bli ovän med henne, för då vill hon inte samarbeta alls.

Jag hade ju bestämt mig för att inte bara jag skulle klä upp mig utan att hästen (vilken det nu blev) också skulle piffas lite. Jag hade med mig en låda gummisnoddar för häst men hade ingen aning om hur man faktiskt knoppar. Som tur är finns ju Google och medan Andreas körde mig till stallet hann jag googla fram en knoppningsguide.

De här låter kanske knasigt men jag var riktigt nervös på väg till stallet. Det var fullt med fjärilar i magen, riktiga tävlingsnerver. Knäppt egentligen eftersom jag bara skulle rida en helt vanlig lektion men jag antar att det var det att jag hade med mig vita ridbyxor och kavaj som på något sätt fick allt att kännas så mycket större än det var.

Jag var tidigt på plats i stallet, så att jag skulle hinna med allt extrafix. Tasset visade sig först vara håröm men fann sig ganska snart vid mitt knoppande och stod ställt och käkade hö medan jag flätade och fixade.

 

ryttarlivet knoppa man

För att aldrig ha knoppat en man förut blev jag ändå ganska nöjd!

ryttarlivet 100 a

 

Jag ska berätta om själva lektionen också men jag måste ladda upp filmklippen först. Håll ut!

#Ryttarlivet100: 75nånting

miromiz.png

Mellan lektion 50 och 75 hände både mycket och lite. Det gick nämligen ett helt år däremellan!

Efter terminsavslutningen i december bytte jag till en ny ridskola Jag var inte direkt missnöjd med den gamla men jag tyckte inte att ridläraren brydde sig om individerna och ville utveckla oss. 

Såhär i efterhand har jag insett att ingen annan instruktör jag träffat hittills gjort det men en stor anledning till alla mina byten har just varit jakten på en instruktör som bryr sig och verkligen vill se sina elever utvecklas. Att det blev den ridskola det blev denna gång berodde på att en tjej i min tidigare ridgrupp även red på den här ridskolan och med nästan halva priset för lektionerna (dock 45 min istället för 60 min) så såg jag chansen att ha råd att rida mer (både rida Leon och på ridskolan).
Såhär skrev jag efter lektion nr 60:

Lektionen idag gick ut på… Ja det vet jag inte riktigt… Men vi fick i alla fall rida en jäkla massa volter i trav. Det var volter i samtliga hörn samt mitten av långsidorna. I slutet fick vi även galoppera på volterna.

Det känns trist att säga, nu när jag bytt ridskola och allt, men jag längtar lite tillbaka. Eller det gör jag kanske inte heller. Men jag är fortfarande inte nöjd. Jag kanske har orimliga krav men jag saknar helt någon form av engagemang och jag känner inte att jag kommer framåt alls, inte ens med myrsteg. Det känns snarare som att jag blir sämre😦

Det var på den här ridskolan som jag med skräckblandad förtjusning fick hoppa mina allra första gånger.

 

efter hoppning.png

Ett av mina bästa minnen från den här ridskolan var då vi fick rida lektion utomhus, här med stora vackra Jurand (ca 170 i manken) och terminsavslutningen i form av en magisk uteritt i alla gångarter.

 

Efter den sista lektionen sade jag upp min plats på ridskolan i och med att Leon skulle flytta och vi hade bestämt att jag skulle rida honom oftare och för tränare. Nu blev det inte så för redan i juni flyttade han till bete utan riktig möjlighet till ridning och i slutet av augusti lämnade han Sverige och vi sade hej-då för gott. Fy fasen vad tungt det fortfarande känns… Mitt hästintresse dog helt med detta och så gjorde bloggen under ett par månader.

Omständigheterna gjorde helt enkelt att jag plötsligt var utan både medryttarhäst, privatträningar och ridskoleplats. Från 100 till 0 och jag tappade helt sugen och visste i ärlighetens namn inte om jag någonsin skulle rida igen.

Men suget kom tillbaka (förstås!) och tack vare Zhara fick jag tips om min fjärde ridskola i ordningen, där jag fortfarande rider.

Och lektion 75 sammanfattar det vi fortfarande tragglar med rätt bra, helt enkelt ridningens grunder!

Lektionen gick ut på att träna på att ha hästen helt med sig mellan hand och skänkel. Efter att ha skrittat runt något varv fick vi börja med att göra halt vid mitten av kort- och långsidorna. Därefter vid varje bokstav. Sedan en extra gång mellan bokstäverna. Och ännu en, ännu en, tills vi till slut gjorde fem halter mellan bokstäverna. Men vi var inte klara där utan nästa steg blev att göra halt efter varje steg (obs! Ett steg = ett steg med vardera av hästens fyra ben, då man kanske kan kalla det en ”takt”). 

Det här är en supernyttig övning som tvingar en att verkligen vara närvarande med såväl andning som varenda liten muskel. Tanken är att man inte ska använda tyglarna/händerna för att bromsa in/stanna hästen utan det ska räcka med att använda sätet (spänna magen och sluta ”gunga med”). 

I slutet av övningen är hästen så uppmärksam att det känns som att dett räcker att bara tänka ”halt” och det är det som är en halvhalt, att samla upp och be om uppmärksamhet.

Under lektion 76 (december 2015) såg det ut så här:

ryttarlivet100

#Ryttarlivet100: Bildbomb från lektion nr 100

ryttarlivet isabella tasset 4

Ni ska självklart få en fullmatad rapport men här kommer en bildbomb så länge. Är löjligt nöjd med mig själv för att jag lyckades knoppa manen (för första gången någonsin och utan hjälp!), haha!

ryttarlivet knoppa man 2

ryttarlivet 100 c

ryttarlivet 100 e

ryttarlivet isabella tasset

Hjälm: Casco Mistral // Topp: H&M // Blazer: loppisfynd // Handskar: Hööks // Byxor: CRW, Hööks // Stövlar: Alex’s Boots

Fler bilder, ord och filmer kommer de närmsta dagarna!

ryttarlivet100

#Ryttarlivet100: 50nånting

I november 2014 red jag min 50:e lektion. Mycket hade hänt mellan lektion 25 och 50 för däremellan blev jag medryttare på araben Leon. Jag orkar faktiskt inte skriva så mycket om det nu för jag blir så ledsen så fort jag tänker på honom. Jag saknar honom precis varje dag.

Såhär såg det i alla fall ut i oktober då jag och Leon red en lektion för proffset Nina Rademaekers (www.ninasrader.se).

 

Hihi jag är stel som en pinne och händerna är överallt! Kul att se att det faktiskt har hänt lite sedan dess. Men Leon är jättefin! Mitt hjärta ❤

Hur som helst. Lektion nr 50 reds på min andra ridskola (jag är nu inne på min fjärde…) och just denna lektion red jag en krutdurk till skimmel med namnet Cinnamon.

cinnamon

Fokus var att reglera tempot (övergångar skritt-trav-halt och trav-galopp). När jag tittar tillbaka i bloggen ser jag också att vi jobbade med mycket sidvärtsrörelser (framdelsvändning och skänkelvikning). Där jag rider nu, 50 lektioner senare, gör vi mycket enklare övningar generellt. Ridläraren är verkligen fokuserad på det allra mest grundläggande vilket gör att lektionerna blir tråkigare kanske, men vi blir bättre ryttare i längden. Lite olika tänk helt enkelt å olika ridskolor (och mellan olika instruktörer).

Just 50-lektionsveckan var en höjdare, med mycket häst på schemat som såg ut såhär:

Måndag: morgon/förmiddagspass med Leon innan jobbet
Tisdag: kvällspass med Leon efter jobbet
Onsdag: Malmö med jobbet
Torsdag: Uppsala med jobbet
Fredag: Sweden Horse Show
Lördag: ridskolan
Söndag: ladda batterierna!

Helt enkelt underbart. Jag drömmer mig tillbaka!

Det finns ingen film från lektion nr 50 just men lektion nr 52 såg ut såhär:

 

En stor skillnad mellan lektionerna på den här ridskolan vs den jag rider på nu, förutom övningarna som jag nämnde tidigare, är som ni ser i filmerna att vi alltid red med thiedemantygel. Det är en hjälptygel som gör att hästarna inte kan gå md huvudet för högt upp. Det ska ”skydda” dem från skador men åsikterna kring det går isär. Personligen föredrar jag att få lära mig att rida ”rätt” istället, om det så innebär ett lägre tempo och ”tråkigare” övningar.

När terminen var slut på december bytte jag till ridskola nr 3… Fortsättning följer!

ryttarlivet100

#Ryttarlivet100: Runt 20-nånting

I maj 2014 närmade jag mig lektion nr 25.

Jag hade köpt jodphurs på Hööks och shortchaps på Börjes och längtade aldrig tillbaks till gummistövlarna. HUR hade jag kunnat röra mig i de där hemska, svettiga sakerna?!

chaps

 

Jag sade hej-då till Bettan och bytte ridskola. Efter två timmars lyxrykt tackade hon mig med att… rulla sig. Så klart!

På den nya ridskolan red jag igen ett pass i en annan grupp, på alltför hög nivå,

Övningen för dagen var skolor vs skänkelvikningar och ridläraren hade ställt ut koner där man mellan vissa skulle göra öppnor, andra gå på rakt spår, göra skänkelvikningar eller slutor. En enda soppa för mig som aldrig gjort nåt av dem på lektion förut eller har fått grunderna förklarade. Men jag gjorde mitt bästa och tyckte att jag fick till några ”bananer” och ett par skänkelvikningar. Idag har jag en helt galen träningsvärk på insidan av låren! Och det tog på krafterna redan under lektionen. Första halvtimmen tyckte jag att jag hängde med rätt bra både med kropp och knopp men efter att vi gjort övningarna i trav ett tag (vilket fortsatte nästan hela lektionen) så kände jag mig ganska lost i huvudet, svettig på ryggen och trött i låren.

(https://ryttarlivet.com/2014/05/09/lektion-nr-23/)

Lektionen efter, nr 24 och i min egen grupp på rätt nivå fångades på film

I juni åkte jag på tjänsteresa till Portugal och tog två dagar ledigt för att hinna träffa mina vänner i Lissabon OCH besöka en bloggkompis, nämligen Kicki och hennes lusitanos!


Där fick jag rida min 26:e lektion på lusitanohingsten Jimmy. Visst är han magiskt vacker? (https://ryttarlivet.com/2014/06/05/lektion-nr-26-portugal/)

ryttarlivet100

#Ryttarlivet100: De första stapplande stegen

Jubileumsveckan är igång och jag tänkte såklart börja med en återblick på hur allt började.

För er som inte varit med från start så började allt med att min älskade fästman Andreas tyckte att jag borde ha en hobby. Han gav mig därför en termins ridlektioner i födelsedagspresent den 4 december 2013. Vi har ju varit tillsammans i elva år nu och han hade sett mig titta längtansfullt på hästar och hur jag lös upp på ryggen av de islandshästar vi ridit turridning på. Snacka om drömpresent!

Den 12 december var det dags för Lektion nr 1:

lektion 1.png

”Nu kommer ni skratta åt mig men alltså HUR får man av stövlarna?! Första gick ju rätt smidigt men den andra liksom sög sig fast på benet… Fick lägga mig som en sprattlande skalbagge på golvet och lirka och ha mig. Stövel-avtagnings-tips mottages tacksamt!”

 

 

 

Jag tampades med stora och lite läskiga Betty Boop, här med ett nervöst leende före lektionen.

lektion 2

 

Fattade knappt någonting av vad ridläraren sa. Vad var grejen med alla dessa specialord?! Jag lånade denna roliga översättningslista från en annan blogg:

Grimma = Ett typ av halsband som man fäster runt ansiktet på hästen när den är i hagen/boxen.
Träns = Samma som ovan fast man har det när man rider.
Grimskaft = Koppel som fäst i grimman för att man ska kunna hålla i hästen.
Schabrak = Liten filt (gärna med fånigt mönster eller ryttarens namn) som placeras under sadeln.
Longering = Man binder ett snöre i hästen och sen får den springa runt runt runt.
Tygel = Samma som grimskaft fast två koppel som istället fästs i tränset.
Voltige = Friskis och svettis för häst.
Skritt = Hästen går
Trav = Hästen går fortare
Tölt = Hästen är från Island
Galopp = Hästen går jättefort
Skäck = Hästen ser ut som en ko från bregottreklamen förutom hornen då…

 

lektion 8c

Under lektion nr 4 började det kännas lite bättre och jag listade lektionens plus och minus, såsom….

DAGENS PLUS:
– Halter övade vi på en hel del och det gick superbra idag! Tidigare lektioner jag ridit på Betty så har hon liksom stannat upp lite för att sedan ta några steg till. Nu var jag nog tydligare och hon stannade och stod kvar tills jag gav annat besked. Framsteg!
– Vi har blivit kompisar! Jag tror nästan att Betty blev glad när jag kom! Supersnäll i boxen igen och allt gick jättebra.

DAGENS MINUS:
– Det är inte jag som har befälet alla gånger. Näe, Betty hon gör lite vad hon känner för. Jag är kanske för mesig (och oerfaren) när det gäller hjälperna. Jag tycker att jag är supertydlig men när Betty bestämt sig så skiter hon i mina planer. Frustrerande!
– På grund av miss i kommunikationen så missade jag första kvarten av lektionen😦 Stod med Betty helt klar och väntade, väntade och väntade.

Under lektion nr 6 fick jag världens chock när jag skulle trava utan stigbyglar,

Som sista övning skulle vi rida utan stigbyglar – i trav! Det hade jag ju aldrig gjort förut och om jag ska vara ärlig tyckte jag att det var ganska läskigt. Jag skumpade järnet både hit och dit och upp och ner…. Ridläraren sa att man ska sitta djupt i sadeln, slappna av och luta sig lite bakåt (antar att jag hade en tendens att falla fram) men jag tyckte det skumpade lika mycket oavsett! Två gånger var jag nära på att halka ur sadeln, fy!

 

I januari var jag på konferens med jobbet. Vi skulle rida islandshäst och jag som då hade ridit hela tio gånger eller nåt kände mig supertuff, proffset i gänget! Fick den ”svåraste hästen. Växte tre decimeter på kuppen. Syns även på bilden 😉

isis.png

Hängde i stallet även när jag inte skulle rida. Är man hästtjej och ledig så är man! Och då kånkar man torv till hela stallet 😉

lektion 6.png

Imorgon fortsätter vi firandet och uppladdningen inför lördag! Jag lovar att ni inte blir besvikna på den här jubileumsveckan som kommer bjuda på både det ena och det andra. Hänger ni med? 😀

ryttarlivet100.png