För ett par veckor sedan skrev proffsryttaren Emelie Brolin ett inlägg på sin blogg med rubriken ”Outfiten gör inte resultaten”. Emelie hade blivit medveten om att hon själv blivit del av, och kanske bidragit till, ”blinghetsen” hos yngre ryttare.
I sociala medier som instagram och bloggar haglar det av bilder på matchande schabrak och lindor, blingade Samshieldhjälmar, knallröda stövlar och ridbyxor för en halv månadslön. Emelie hymlade inte om att hon själv rider i silverstövlar och piffar till sig och hästen inför tävling men det hon var upprörd, eller kanske snarare beklämd över, är utvecklingen där samspelande lindor blivit viktigare än att samspela med sin häst.
Hon skriver
”Det är kul att vara fin och vara förberedd för sin träning eller tävling. Men där tar det slut. Märket på lindor eller skydd har sällan något med resultatet att göra. Vad som däremot är viktigt att lägga pengar på är träning.”
samt
”Olika outfits på träning varje dag get inga placeringar. Men regelbunden träning gör det.
Jag har till och med elever som kommer försent till sina lektioner, för att de fotat sin outfit. Då har man missat det viktigaste. ”
Jag uppskattade verkligen Emelies inlägg. Det kan tyckas självklart för många, att blinget såklart inte påverka resultatet, men för en yngre ryttare som matas med alla dessa perfekta ”ridfits” på nätet (och i stallet) och allt man vill är att passa in, så blir kanske plötsligt de där sjukt dyra ridbyxorna det enda stora fokuset. Man MÅSTE ha dem.
Ridsporten är dyr som den är, utan matchande ridfits.
Emelie fick bland annat denna kommentar på sin bloggpost:
Då var jag faktiskt tvungen att kommentera jag med. Så här svarade jag:
Det är jättekul för dig att du har det bra ställt och kan ha råd med “allt” men för de allra flesta i Sverige är det bara en dröm, och då måste man välja mellan t.ex. ny utrustning eller träningar.
Ridsporten är extremt dyr och pryl- och utseendefixerad (matcha hästens utrustning med ryttarens kläder, ha snyggaste märkeskavajen, blingad hjälm etc.) vilket gör den mer exkluderande och svåråtkomlig för den breda massan än många andra (de flesta?) sporter. Det är synd, för ridning kräver egentligen bara ett par byxor, en tröja, en hjälm och ett par gummistövlar. Så det enda inköpet borde då vara hjälmen. Men, det är inte det som syns utåt eller i stallen och ridskolorna idag. Tyvärr.
Jag började rida som vuxen och trots ett välbetalt heltidsjobb har jag inte råd att varken rida så mycket som jag skulle önska (helst av allt skulle jag vilja rida privat eller i liten grupp vs som nu på vanlig ridskola) eller köpa alla snygga kläder, hjälmar och stövlar som syns på Instagram.
Alla är inte lika lyckligt lottade som du och då måste man göra val. Och där har Emelie en poäng – valet borde alltid vara mer tid med häst och tränare än i ridsportbutiken.
Har man råd med både och – så visst, kul för dig/er, men inlägget var nog menat till större delen av Sveriges ryttare – för vilka prioriteringar av detta slag är ett faktum. Det kan låta enkelt, men för en ung ryttare som kämpar lika hårt och har samma höga ambitioner som alla andra, med mer resurser, är det klart att det kan kännas tungt att komma med “fel look”, ett lånat släp, och lindor som inte matchar schabrak och ridbyxa. Det är den ryttaren Emelie vill peppa – för det är inte blinget som gör resultaten, utan det är den tid och engagemang du lägger ner i din häst och ridning.
Här kan ni läsa Emelies inlägg: http://blogg.agria.se/emeliebrolin/2016/03/19/outfiten-gor-inte-procenten
Hur tänker ni kring det här?